Institutet för hälsa och välfärd och Social- och hälsovårdministeriet informerar
Nya verksamhetsmodeller förändrar det dagliga social- och hälsovårdsarbetet – fler än 600 nya sätt att tillhandahålla tjänster

Välfärdsområdena har infört fler än 600 nya verksamhetsmodeller som gör det möjligt att ge vård snabbare och smidigare och att sköta flera ärenden via e-tjänster. Reformerna har genomförts inom ramen för Finlands program för hållbar tillväxt.

EU:s omfattande utvecklingsfinansiering på 381 miljoner euro har möjliggjort ett systematiskt utvecklingsarbete i välfärdsområdena som det inte fanns förutsättningar för under de år då välfärdsområdena inledde sin verksamhet. Man har fortsatt det utvecklingsarbete som inleddes inom programmet för framtidens social- och hälsocentraler och samordnat åtgärderna med reformen av social- och hälsovården.

De projekt som finansierades genom programmet avslutades vid utgången av 2025. Resultaten av projekten sammanfattas i en omfattande slutrapport där det beskrivs hur tjänsterna utvecklats, kompetensen stärkts, verkningsfullheten förbättrats och produktionen av e-tjänsterna framskridit. 

Utvecklingen är ett resultat av ett samarbete av exceptionellt stor utsträckning. Välfärdsområdena har utvecklat sina tjänster tillsammans och tagit lärdom av varandra. Man har delat med sig av sin bästa praxis. Social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd har genom styrning och stöd sett till att utvecklingsarbetet skett på ett enhetligt sätt.

”Välfärdsområdena fick stöd för utvecklandet av social- och hälsovårdstjänsterna i precis rätt tid när deras verksamhet inleddes och behovet av stöd för utvecklandet var stort. Arbetet har gett goda resultat. I många välfärdsområden får man nu vård snabbare och i de olika tjänstehelheterna har man kunnat utnyttja e-tjänster i stor omfattning. Områdena samarbetade mycket aktivt inom samarbetsområdet, och detta har konstaterats vara av central betydelse också i fortsättningen när gemensamma verksamhetsmodeller införs och digitala lösningar samordnas," säger avdelningschef Minna Saario från social- och hälsovårdsministeriet.

Att ge stöd i ett tidigare skede blir allt viktigare

Som ett resultat av utvecklingsarbetet kan man nu få vård snabbare och få tillgång till tjänster lättare. Samtidigt har också yrkessamarbetet förbättrats i och med att man utvecklat och infört nya förfaranden för ömsesidig konsultation. I praktiken kan samarbetet nu ske till exempel också via en chat, video eller telefon utöver de traditionella mötena.

”Konsulteringen är ett patientvänligt verksamhetssätt som stöder vårdens kontinuitet och gör att patienterna inte måste gå hos så många yrkespersoner," säger projektchef Anu Vähäniemi från THL.

I och med utvecklandet av de gemensamma servicekedjorna inom social- och hälsovården har fokus förflyttats allt mer till att ge stöd i ett tidigt skede. Risken för att hälsan försämras och att läget blir kroniskt minskar när patienten får stöd i rätt tid. 

Verksamhetsmodellerna innehåller många nya e-tjänster 

Av de nya verksamhetsmodellerna innehåller 75 procent e-tjänster. Det tjänsteutbud av e-tjänster som tidigare varit splittrat har nu blivit enhetligt och utvidgats till att omfatta alla tjänster i välfärdsområdet. Användningen av e-tjänsterna har ökat avsevärt inom hela social- och hälsovården. För klienter och patienter betyder det att ärenden kan skötas på många olika sätt, inte bara genom att besöka servicestället. 

För yrkesfolket har arbetet blivit smidigare med de digitala arbetsverktygen. Distansmottagningarna och de digitala kanalerna för ärendehantering gör det möjligt att bemöta klienterna och patienterna utan att behöva vara fysiskt närvarande. Samtidigt förutsätter det också att både medborgarna och yrkesfolket lär sig de nya sätten och att de digitala färdigheterna utvecklas kontinuerligt. 

Betoning på kunskapsbaserad ledning 

Förutsättningarna för kunskapsbaserad ledning har förbättrats avsevärt både på regional och på nationell nivå. Som ett resultat av utvecklingsarbetet finns det nu 76 olika verksamhetsmodeller för informationshanteringen i det praktiska arbetet. Modellerna kan användas för att förenhetliga dokumenteringen, öka tidsbokningen via e-tjänster, samla in respons och planera de nationella strukturerna för uppföljningen av vården. 

En enhetlig dokumentering och bättre jämförbarhet främjar den kunskapsbaserade ledningen. Det här syns särskilt inom socialvården där informationshanteringens kvalitet och täckning förbättras. Man har nu för första gången möjlighet att få data om klientantalen i socialvårdstjänsterna från hela landet.

Tjänsterna kan utvecklas och styras effektivare. Alla de nya arbetsverktygen, till exempel för bedömningen av befolkningens servicebehov och mognadsbedömningen av e-tjänsterna, främjar välfärdsområdenas kunskapsbaserade ledning också i fortsättningen.

Verksamhetsmodellerna etableras permanent i servicesystemet

Man har från första början strävat efter att testa modellerna i praktiken och hitta bra lösningar som kan användas permanent. Flera av de nya verksamhetsmodellerna etablerades av välfärdsområdenas ledning redan under projekttiden. 

De nya lösningarna publiceras och beskrivs på Innobyns webbplats. Via Innobyn kan välfärdsområdena efter att programmet avslutats ta del av andras erfarenheter, ta nya verksamhetsmodeller i användning och fortsätta utvecklingsarbetet.

Finlands program för hållbar tillväxt

Finlands program för hållbar tillväxt finansierades genom EU:s finansieringsinstrument för återhämtning och resiliens (Next Generation EU) för att stödja de nya välfärdsområdenas utvecklingsarbete under åren 2022–2025. 
De viktigaste syftena med programmet var att kunna ge vård snabbare och förbättra tillgången till tjänsterna, att minska serviceskulden, öka användningen av e-tjänster och stärka kostnadseffektiviteten och utnyttjandet av data. Inom projekten fokuserade man särskilt på tjänsterna för de människogrupper som är i en sårbar ställning.

Under åren 2021–2025 finansierades projekten genom EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Finansieringen för programmet som helhet under social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde uppgick till 381 miljoner euro, som fördelades till välfärdsområdena vid fem olika utlysningar av statsunderstöd. 

Mer information:

Sari Ullgren-Lajunen, specialplanerare, THL, tfn 029 524 8898 (projekthelheten)
Anu Vähäniemi, projektchef, THL, tfn 029 524 8114 (välfärdsområdenas stöd och samarbete)
Kirsi Paasovaara, projektchef, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 029 516 3012 (programhelheten och finansiering)
Tuula Kieseppä, överläkare, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 029 516 3745 (utveckling av tjänster)
Maarit Hiltunen-Toura,  specialsakkunnig, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 029 516 3295 (digital utveckling) 

THL:s E-postadresser har formen [email protected] och social- och hälsovårdsministeriets formen [email protected]