FI SV EN

Anvisning om projektansökan 

Social- och hälsovårdsministeriet öppnar en riksomfattande projektutlysning med temat ”Hållbar tillväxt och jobb 2014–2020”. Temat hör till det särskilda målet 8.1 ”Minska könsdifferentieringen i arbets- och studiekarriärer” inom ESF:s prioriteringsområde 3 ”Sysselsättning och arbetskraftens rörlighet” i Finlands strukturfondsprogram (åtgärdshelheten ”Jämställdhet i arbetslivet”).  Ansökningstiden är 14.5.2018–31.8.2018.

Prioriteringar i ansökan

I ansökan önskas särskilt ansökningar om projekt som syftar till att motverka könsstereotyper i arbetslivet, utbildningen och medierna, främja könsminoriteternas ställning i arbetslivet och ge invandrarkvinnor stöd för att sysselsätta sig.

Stereotypa uppfattningar om könsrollerna är en central faktor bakom segregationen på arbetsmarknaden och inom olika utbildningsområden. Generaliserande och stereotypa könskaraktäriseringar begränsar mäns och kvinnors val och gör arbetsmarknaden stel, och därför finns det skäl att ändra dem. Medieaktörerna kan också motverka snäva rollmodeller och påverka till exempel könsuppdelade yrkesbilder. Förståelsen och accepteringen av könsmångfalden är en viktig förutsättning för ett icke-diskriminerande och jämställt arbetsliv. 

I ansökan önskas också förslag till projekt som stöder sysselsättningen för kvinnor med utländsk bakgrund.  

1. Motverka könsrelaterade stereotyper i arbetslivet, läroanstalterna och medierna 

Stereotyper som ligger bakom könsfördelningen i arbetslivet och utbildningen

Könsfördelningen inom olika branscher är mer betydande i Finland än i EU-länderna i genomsnitt, och läget har inte förändrats nämnvärt under de senaste årtiondena. Förändringen har främst skett i att kvinnor har utbildat sig till mansdominerade sakkunniguppgifter som kräver hög utbildning. Det har varit få män som har sökt till kvinnodominerade branscher. Segregationen inom utbildningen och på arbetsmarknaden begränsar mäns och kvinnors val och gör arbetsmarknaden stel. Den kan utgöra ett hinder för rekrytering av olika talanger. Dessutom kan de som utexaminerats från viss utbildning placera sig inom olika branscher och uppgifter. Stereotypa uppfattningar om könsrollerna, dvs. generaliserande och stereotypa könskaraktäriseringar, har ansetts vara en betydande orsak till segregationen.   

Vi har endast lite forskningsdata om betydelsen av stereotypa könsroller i de ungas yrkesuppfattningar och utbildningsval, trots att utbildningsvalen och den handledning som stöder dessa har undersökts i stor omfattning.

Genom projekt som finansieras i denna ansökan är det till exempel möjligt att stödja utvecklingen av kvinno- och mansdominerade utbildningar, branscher och arbetsplatser så att dessa blir mer jämställda och attraktiva samt utvecklingen av studiehandledningen och yrkesvägledningen. Projekten bör eftersträva samarbete mellan läroanstalter, aktörer i arbetslivet och myndigheter. Det är bra att både mansdominerade och kvinnodominerade branscher och arbetsplatser deltar. Projekten bör fokusera på yrkesuppfattningar och arbete mot stereotypa yrkesuppfattningar. Särskilt önskas projekt som stöder männens färdigheter att söka till utbildning och arbete som inte är typiska för deras kön. 

Genom projekten är det möjligt att söka svar på följande frågor: 

  • Vilka faktorer inverkar på att stereotypa yrkesuppfattningar uppstår och vilka faktorer är förknippade med könsrelaterade val?
  • På vilket sätt kan kvinno- och mansdominerade yrken göras jämställda och mer attraktiva och på vilket sätt kan yrkesmässiga rollmodeller utvecklas så att de är öppna och säkra för alla kön?
  • På vilket sätt kan otypiska bransch- och yrkesval stödas på läroanstalter, arbets- och näringsbyråer, arbetsmarknadsorganisationer och arbetsplatser?
  • På vilket sätt kan medvetenheten om och förståelsen av jämställdheten mellan könen, de otypiska karriärvalen och könsmångfalden ökas? 

Mediernas roll i att motverka könsstereotyper och förändra yrkesbilder

Medierna har en viktig roll i att främja jämställdheten mellan könen, eftersom de avspeglar, tar fram och upprepar normer och stereotyper. Å andra sidan kan medierna åstadkomma och stödja sociokulturella förändringar i samhället och arbetslivet till exempel genom att rapportera om olika yrken. I synnerhet redaktionella medier (nyheter) kan anses ha ett samhällsansvar och dess verksamhet bör främja jämställdhet och jämlikhet.

Enligt studien Global Media Monitoring utgör 24 procent kvinnor och 76 procent män av dem som förekommer i globala nyheter. Även i Finland är största delen (73 %) av dem som förekommer i nyhetsmedierna män (urvalsundersökningen GMMP 2015). Läget har inte nästan alls förändrats efter 1990-talet, trots att de internationella konventionerna (FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) och deklarationen och handlingsplanen från Peking) förpliktar att avskaffa könsdiskrimineringen och att främja jämställdhet mellan könen i medierna. Förutom att fler män förekommer i nyheter än kvinnor presenteras män och kvinnor på stereotypa sätt. Ett exempel är att kvinnor mer sannolikt specificeras enligt sin familjesituation medan män förekommer i sakkunniga roller i ekonomiska och politiska nyheter. Ett stereotypt sätt att presentera män och kvinnor begränsar både män och kvinnor genom att upprätthålla och stärka uppfattningarna om ett tudelat kön och om vad som är lämpligt för män och kvinnor.

För att de redaktionella medierna ska främja ett jämställt samhälle och minska segregationen är det viktigt att öka medieaktörernas medvetenhet om betydelsen av kön, segregationen på arbetsmarknaden, de sätt på vilka jämställdheten mellan könen tar sig uttryck, stereotyperna och könsmångfalden. Projekten kan till exempel undersöka vilken bild av olika branscher och yrken medierna förmedlar, och sträva efter att ändra eventuella snedvridningar. Olika jämställdhetsinnehåll kan fogas in i journalistutbildningen.  Det är möjligt att ta fram och förankra olika tekniska lösningar för att följa upp antalet kön och hur olika kön tas upp i nyheterna. Positiva erfarenheter har fåtts vid mätningarna av innehåll och utvärderingarna av journalisternas arbetsförhållanden, och mätningarna och utvärderingarna kan vidareutvecklas och införas.  

2. Könsmångfald 

Sukupuoli-identiteettiin ja sukupuolen ilmaisuun perustuva syrjintä kiellettiin tasa-arvolaissa vuonna 2015. Syrjintä esimerkiksi muunsukupuolisia kohtaan on kuitenkin yleistä. Miehiin ja naisiin liittyvät stereotypiat elävät vahvoina ja stereotyyppisiä rooliodotuksia kohdistuu jo pieniin poikiin ja tyttöihin. Sukupuolistereotypiat ovat haitallisia myös transsukupuolisille. Sukupuolirooleja purkavat käytännöt niin varhaiskasvatuksessa, opetuksessa, koulutuksessa kuin työelämässäkin ovat tärkeitä. Rahoitettavassa hankkeessa voitaisiin esimerkiksi selvittää transihmisten tai muun-sukupuolisten työelämään sijoittumisen haasteita, edistää (varhais)kasvattajien taitoja sukupuolisensitiivisessä kasvatuksessa tai levittää tietoa ja osaamista työelämän toimijoille sukupuolen moninaisuudesta ja syrjinnän kiellosta.

3. Integration och sysselsättning av invandrarkvinnor 

Sysselsättningsgraden är lägre för kvinnor med utländsk bakgrund än för män med utländsk bakgrund och kvinnor med finländsk bakgrund. De kvinnor som har flyttat till Finland har olika bakgrunder och arbetslivsfärdigheter. På grund av omsorgsansvar eller brist på utbildning eller språkkunskaper har vissa sämre förutsättningar att sysselsätta sig än invandrarmän och kvinnor som är födda i Finland. Sysselsättningen av kvinnor med utländsk bakgrund kan förklaras delvis med att sysselsättningsgraden är betydligt lägre för dessa kvinnor än för kvinnor med finländsk bakgrund när det gäller mödrar som har barn, oberoende av i vilken ålder barnen är. I synnerhet mödrar som har fått barn som unga saknar ofta yrkesutbildning eller tidigare arbetserfarenhet och det kan vara svårt för dem att komma in på arbetsmarknaden. Dessutom är anställningar på viss tid mer allmänna för löntagare med utländsk bakgrund än för löntagare med finländsk bakgrund. Den låga sysselsättningsgraden för kvinnor med utländsk bakgrund förklaras dock inte helt med moderskap, eftersom sysselsättningsgraden också var lägre för kvinnor som inte hade minderåriga hemmaboende barn än för kvinnor med finländsk bakgrund. Dessutom fanns det betydande skillnader i sysselsättningen mellan olika invandrargrupper. För att främja sysselsättning av kvinnor ska insatser särskilt göras i utvecklingen av olika kanaler till yrkesutbildning och sysselsättning av invandrarkvinnor (i synnerhet på ett sätt som minskar segregationen). Projekten kan stärka till exempel arbetslivsfärdigheterna, arbetslivsdelaktigheten och kunskaperna om arbetslivsrättigheterna och jämställdheten i arbetslivet.

Så här gör du ansökan och lämnar in den

Finansiering söks via det elektroniska EURA2014-systemet. Vid ansökan ska du använda Skatteförvaltningens autentiseringstjänst Katso. Det kostar ingenting att använda Katso-koden. Mer information om autentiseringstjänsten Katso finns på Skatteförvaltningens webbplats.

Ansökningar riktade till social- och hälsovårdsministeriet ska lämnas in för myndighetsbehandling via informationssystemet EURA2014 senast den 31 augusti 2018.

När ansökan lämnas in ska man säkerställa att den riktas till den behöriga myndigheten. Eftersom ansökan om finansiering sker helt och hållet elektroniskt behöver ansökan inte skrivas ut och lämnas separat undertecknad till den finansierande myndigheten. Även bilagorna lämnas in elektroniskt via systemet EURA2014. Ett intyg över skatteskuld, ett utdrag ur handelsregistret, föreningsregistret eller stiftelseregistret eller en utredning över namnteckningsrätten behöver inte lämnas in.

Det är bra att noga sätta sig in i ansökningsblanketten och instruktionerna i systemet. När projektet planeras gäller det att i förväg kontrollera vilket av prioriteringsområdena och de särskilda målen i strukturfondsprogrammet projektet hör till. Det är viktigt att välja rätt prioriteringsområde, eftersom de övriga innehållen i ansökan utformas enligt det valda området. I denna ansökan tas ansökningar endast emot för prioriteringsområde 3 och dess särskilda mål 8.1. Ansökan kan redigeras tills den har lämnats in för myndighetsbehandling.

I ett samprojekt används EURA2014 endast av huvudgenomföraren. Genomförarna ska ingå ett avtal där huvudgenomföraren befullmäktigas att företräda delgenomförarna.

Innan en ansökan görs är det bra att sätta sig in i följande lagar och förordningar på Finlex webbplats:

  • www.finlex.fi
     
  • Lag om finansiering av regionutveckling och strukturfondsprojekt (8/2014, ändrad genom 141/2015)
  • Statsrådets förordning om finansiering av regionutveckling och strukturfondsprojekt (357/2014)
  • Statsrådets förordning om stödberättigande kostnader som medfinansieras av strukturfonderna (358/2014)

De sökande ska gärna i beredningsskedet ta del av Finlands strukturfondsprogram ”Hållbar tillväxt och jobb 2014–2020”, de riksomfattande ESF-åtgärdshelheterna och andra instruktioner i denna ansökningsanvisning. Programdokumentet och andra instruktioner för de sökande finns på den riksomfattande webbplatsen Rakennerahastot.fi. Dessutom är det bra att ta del av kommunikationsanvisningarna på Rakennerahastot.fi.

Ansökningsanvisningar

Vad ska du göra före och efter projektet?

Den som söker finansiering av ett projekt ska redan i ansökningsskedet visa sin kompetens inom projektuppgifter och samarbetet med andra genomförare. Av ansökan ska det framgå på vilket sätt verksamheten fortsätter eller resultat utnyttjas efter att projektet har slutförts.

Stödet får inte användas som allmänt verksamhetsstöd. Stödmottagaren ska ha tillräckliga ekonomiska och andra förutsättningar att genomföra projektet. Stödmottagaren ska också ha färdigheter att svara för att verksamheten fortsätter efter projektet eller så ska verksamheten kunna tas över av någon annan utnämnd aktör. Resultaten av utvecklingsprojektet ska kunna utnyttjas allmänt.

Projektet får pågå i högst tre år. 

Stödnivåer och kostnadsmodeller i ESF-projekt

ESF-understödet och det nationella statsunderstödet för ett projekt utgör högst 80 procent av de totala kostnaderna som har godkänts för projektet. I enlighet med programdokumentet ska projektet ha beviljats kommunal finansiering och/eller annan offentlig finansiering för minst 12,5 procent av de totala kostnaderna för projektet. En motivering ska ges i ansökan om det saknas en självfinansieringsandel för projektet. Den slutliga stödnivån fastställs till följd av projektförhandlingar med finansiären.

Sådana lönekostnader för deltagare som rapporteras separat får endast inkluderas i projektet om de är kommuners och andra offentliga samfunds kostnader. I ett samprojekt deltar alla genomförare i huvudsak i insamlingen av självfinansieringen. I samprojektet fastställs andelen för varje genomförare i ett avtal som ingås av stödmottagarna (en obligatorisk bilaga till ansökan i EURA2014).

ESF-projektansökningar ska i regel göras enligt en modell för allmänna kostnader baserad på 17 procent (s.k. flat rate). Om den sökande önskar använda en av följande kostnadsmodeller, ska den sökande ge en motivering till undantaget från huvudregeln. Andra möjliga kostnadsmodeller i ESF-projekt är 15 procents flat rate, 40 procents flat rate, engångsersättning (lump sum) och faktiska kostnader. Kostnadsberäkningen och finansieringsplanen för ett projekt kan endast av exceptionella skäl som rör projektets verksamhet godkännas utifrån faktiska kostnader. 

Urvalskriterier för projekten

Projekten bedöms och poängsätts enligt de allmänna urvalskriterier och de urvalskriterier enligt specialmålen som uppföljningskommittén för Finlands strukturfondsprogram 2014–2020 har godkänt. Bedömningskriterierna finns angivna på Rakennerahastot.fi. De sökande bör noga ta del av urvalskriterierna.

Dessutom kan finansiären fastställa temaspecifika bedömningskriterier. I denna ansökan har följande kriterium fastställts som ett temaspecifikt urvalskriterium:

I projektet ska riksomfattande verksamhetsmodeller tas fram och/eller resultaten av projektet kan användas som stöd vid utveckling, tillämpning och verkställande av lagstiftningen.

De allmänna urvalskriterierna och vikterna på urvalskriterierna enligt specialmålen finns angivna under länken nedan.

Urvalsförfarande och andra observationer

Vid behov kan den sökande ombes precisera projektansökan eller lämna tilläggsutredningar. Dessutom kan andra finansiärer eller viktiga samarbetspartner ombes lämna utlåtanden om ansökningar.

Finansiären föreslår att företrädare i olika åldrar för olika kön och personer som hör till språkminoriteter, kulturella minoriteter eller andra minoriteter eller företrädare för målgruppen ska anställas för projektet i den utsträckning det är möjligt. Finansiären förbehåller sig rätten att förhandla om förening av projekt som föreslås att bli godkända och om andra frågor som gäller genomförandet. Vid behov förenas projekt som berör en och samma målgrupp till större helheter.

Redan i ansökningsskedet ska hänsyn tas till de horisontella principer som fastställs i strukturfondsprogrammet, oberoende av vilket innehållet i projektet är. De horisontella principerna finns beskrivna i programdokumentet och de är bland annat hållbar utveckling, jämlikhet och jämställdhet mellan könen. Jämställdhetsperspektivet ska beaktas i verksamheten för alla projekt som finansieras.

Bilagor till ansökan

  • Arbetsbeskrivningar, inklusive lönespecifikationer, för den personal som ska anställas för projektet (i EURA2014 ska de markeras som handlingar som innehåller konfidentiella eller sekretessbelagda uppgifter; eventuella namn på projektpersonalen anges endast i denna sekretessbelagda bilaga, och i datafälten i själva ansökningsblanketten anges endast uppgiftsbenämning för personerna)
  • Avtal om samarbete vid genomförande av projektet (samprojekt)
  • Beslut eller avtal om annan finansiering än kommunal finansiering eller annan offentlig finansiering som ingår i självfinansieringsandelen (beslutet eller avtalet ska lämnas in innan det förmedlande organet fattar ett finansieringsbeslut)

 

Denna ansökningsannons lades ut på Rakennerahastot.fi den 14 maj 2018. 

Ansökningsannonsen har också lagts ut på social- och hälsovårdsministeriets webbplats.

Lisätietoja

Irmeli Järvenpää, erityisasiantuntija 
sosiaali- ja terveysministeriö, Työ- ja tasa-arvo-osasto / TTO, Toimintapolitiikkayksikkö / TY Puhelin:0295163274   Sähköpostiosoite: