FI SV

När man blir äldre och gråhårigare

T-skjortans framsida pryddes av den engelska texten i versaler: ”Gammalt är det nya svarta”. Skjortan hängde på en utställning på museet för modern konst i Stockholm. På ett foto intill poserade en tjusig, slank och häftigt sminkad blondin iklädd läderrock och samma skjorta. Kvinnan på bilden måste ha varit över 85 år.

Vad handlar det om? Vad för svarta, vad för nya, vad för gamla? Det trendiga uttrycket att någonting är ”det nya svarta” innebär att en ny, stor annalkande trend håller på att tränga undan det tidigare så trendiga ”svarta”.

Texten på skjortan refererar till åldrandet bland befolkningen i världen. Idag kan man stöta på äldre vart man än går. I simhallen, på biblioteket, i butiken, i joggingspåret – till och med på jobbet. Alldeles bestämt skymtar det någonting grått också när jag själv tittar mig i spegeln.

Vad ska vi tänka om att åldras? Det förvränger befolkningsstrukturen, försämrar försörjningskvoten, ökar behovet av service, är grått och besvärligt?

Absolut inte, ålder är inte någonting negativt! Nu är det äntligen dags att sluta beklaga sig över att befolkningen åldras. Kan vi komma överens om att inte längre betrakta äldre människor som en börda och en kostnad för samhället? Äldre människor ska inte längre behöva skämmas över att de blir äldre och långsammare, att de behöver service eller att deras utseende förändras. De är lika värdefulla samhällsmedlemmar som alla andra. 

Den åldrande befolkningen kan vara en resurs i regionen. Det finns många exempel ute i världen.

Staden Manchester söker ett nytt uppsving genom att profilera sig som en inspirerande stad för pensionärer. ”Flytta hit som pensionär” lyder Manchesters slogan. Aktiva seniorgrupper utvecklar staden i en åldersvänlig riktning och bedömer hur åldersvänliga till exempel butiker, caféer och turistföretag är. Ett certifikat på väggen skvallrar om att man tar hänsyn till sina seniorer.

Men det finns också regioner i Finland som strävar efter att bli åldersvänliga. Österbotten har utsett sig till ett minnes- och åldersvänligt landskap. Tammerfors ingår i ett internationellt nätverk av åldersvänliga städer. Listan fortsätter: Villmanstrand, Kuopio, Lappträsk… Till ett åldersvänligt landskap refereras också i Norra Karelens landskapsprogram. Och Rääkkylä har blivit seniorernas förlovade kommun tack vare projektet Mummola.

Det åldersvänliga tänkesättet grundar sig på den fördomsfria uppfattningen att äldre är aktiva och delaktiga medborgare. Människor förvandlas inte till en grå massa som måste skötas om när de blir äldre, utan de fortsätter att vara individer samt kunniga och engagerade medborgare. Samtidigt har de minst lika varierande behov, önskemål och drömmar som människor i andra åldrar.  

Det lönar sig inte heller att förbise äldre som företagskunder och konsumenter.

Äldre kan vara en stor företagsekonomisk tillgång. Man kan få handeln att blomstra genom att utveckla produkter, tjänster och marknadsföring som motsvarar äldres individuella behov.

Äldre stjäl inte jobben av de yngre utan hämtar i stället med sig värdefull erfarenhet och kompetens till arbetslivet. Den ömsesidiga växelverkan mellan generationerna är ett viktigt kapital för oss alla.

Åldersvänliga kommuner, landskap och företag uppstår inte utan seniorernas egen insats. Äldre bör involveras i processen med att förnya tjänster, produkter och tänkesätt. Tänk bara om vi kunde förvandla Norra Karelen till ett åldersvänligt landskap i en klass för sig!

Text: Arja Jämsén


Skribenten arbetar som enhetsledare vid Östra Finlands kompetenscentrum för socialväsendet och deltar i kommunikationen av AVOT/I&O-projektet inom ramen för projektet Siun sote.

Kolumnen har publicerats i tidningen Karjalainen 19.1.2018