Bättre hälsa genom genominformation
Användningen av genominformation, dvs. information om människans hela arvsmassa, kommer under de närmaste åren att öka inom hälso- och sjukvården. I framtiden kommer hälsofrämjande och vård av sjukdomar ofta att planeras individuellt med hjälp av den information som fås från genomet.
För att alla människor ska ha lika möjligheter att dra nytta av genominformationen har en arbetsgrupp tillsatt av social- och hälsovårdsministeriet utarbetat ett förslag till nationell genomstrategi. I strategin presenteras centrala åtgärder för att säkerställa att genominformation utnyttjas effektivt i hälso- och sjukvården och i beslutsfattande som främjar hälsa och välmående.
Fördelar med ett effektivt utnyttjande av genominformation
- effektivare förebyggande av sjukdomar
- riktade screeningar
- effektivare diagnoser
- individualiserad vård
- säkrare läkemedelsbehandling
- bättre forskningsresultat
- ökad ekonomisk verksamhet
Individuell hälso- och sjukvård stävjar hälsokostnaderna
Den enskilda människan kan ha nytta av genominformationen t.ex. på följande sätt:
- Människan får bättre möjligheter att främja sin egen hälsa.
- Sjukdomar kan diagnostiseras mer exakt än tidigare.
- Av de vårdformer och läkemedel som finns att tillgå kan man välja den som har bäst effekt på den enskilda patienten.
- För de allmänna folksjukdomarna utvecklas det sannolikt preventiva metoder och individuella behandlingar.
- Screeningundersökningar kan riktas mer exakt till just dem som har predisposition för att insjukna i en viss sjukdom.
Samtidigt som individens välmående ökar tack vare mer exakt diagnostik och behandling samt förebyggande av sjukdomar, bidrar individuell hälso- och sjukvård till att stävja hälsokostnaderna.
Mycket ny forsknings- och affärsverksamhet kan uppstå i Finland
Utöver det att medborgarna drar nytta av de vetenskapliga framstegen har Finland alla förutsättningar att bli en internationellt eftertraktad samarbetspartner inom genomforskning och företagsverksamhet inom genomikbranschen.
Finlands främsta styrkor är
- högklassig hälso- och sjukvård
- enhetlig vårdpraxis
- tillförlitliga hälso- och sjukvårdsregister
- biobankernas högkvalitativa provsamlingar
- en tradition av högklassig genetisk forskning och
- finländarnas villighet att delta i vetenskapliga undersökningar.
Tack vare Finlands exceptionella bosättningshistoria ger befolkningens genetiska struktur dessutom särskilda möjligheter att kombinera genom- och hälsoinformation. Finland är också en av världens ledande utvecklare av hälsoteknologi. Det är möjligt att det i betydande grad uppstår ny forsknings- och affärsverksamhet i Finland.
Lisätietoja
Sini Tervo, hallitussihteeri
sosiaali- ja terveysministeriö, Turvallisuus ja terveys -osasto / TUTO, Bioteknologia ja lääkkeet -yksikkö / BILA Puhelin:0295163529 Sähköpostiosoite: [email protected]
Ajankohtaista
Parempaa terveyttä genomitiedon avulla - genomistrategia on päivitetty
Hallituksen esitys Genomikeskuksen perustamisesta eduskuntaan
Genomilain lausuntoyhteenveto valmistunut
Kansallinen lääkekehityskeskus Oy on perustettu, Syöpäkeskukselle 2,85 miljoonan euron valtionavustus
Hallituksen esitys genomilaiksi uudistettu – lakiesitys lausunnolle
Biopankit: Valtionavustusta haettavissa biopankkitoimintaan, lainsäädännön kokonaisuudistuksen ohjausryhmä asetettu
Kansallisen lääkekehityskeskuksen perustamisen valmistelu etenee – perustamistoimia suunnitellaan syksylle 2021
Kansallisen neurokeskuksen toiminta vauhtiin
Terveysalan tutkimus- ja innovaatiotoiminnan kasvustrategian tiekartan toimeenpanon kickoff-webinaari ke 24.3. klo 9–11
EU:n 1+Million Genomes -aloite keskittyy genomitiedon tuomiin mahdollisuuksiin
Muualla verkossa
Artikkeleita:
Duodecim 8/2017 teemana: Genomitieto
- Genomistrategiasta koulutukseen ja käytäntöön Liisa-Maria Voipio-Pulkki, Kristiina Aittomäki, Juhani Luotola ja Saara Hassinen
- Genomitiedon käytön eettiset näkökohdat, Helena Kääriäinen
- Suomi luomassa genomiikan ja terveystiedon internetiä, Aarno Palotie ja Samuli Ripatti
- Sepelvaltimotautiriskin arviointi genomitietoa hyödyntämällä, Elisabeth Widén ja Samuli Ripatti
- Genomilääketieteen sovelluksia sairauksien hoidossa, Kimmo Porkka, Mikko Niemi, Elli Leppä, Imre Västrik, Jukka Partanen, Jarkko Ihalainen, Sakari Jokiranta ja Pasi Pöllänen
- Genomitieto käytännön lääkärin arkipäivään - päätöksenteon digitaaliset työkalut, Sakari Jokiranta, Kristina Hotakainen, Iiris Salonen, Pasi Pöllänen, Kai-Petri Hänninen, Jari Forsström ja Ilkka Kunnamo
- Tietojärjestelmät, genomitieto ja lääkärien asiantuntijuus, Karoliina Snell ja Ilpo Helén
- Miltä näyttää uusi yksilöllistetyn terveydenhoidon ja -huollon tulevaisuus tutkimuksen kannalta?
Johtaja Liisa-Maria Voipio-Pulkki maaliskuussa 2016 pidetyssä Yksilöllistetty terveys (pHealth) -akatemiaohjelman avajaisseminaarissa - Geenitieto on selkeyttänyt elämää ja antanut toivoa, mutta kaikki eivät halua tietää
- Ensimmäinen genomikurssi ohi: ”Pitää tietää, kuinka suuria riskit ovat”