Information om brexit

Det aktuella läget

När Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland (nedan Storbritannien) lämnar Europeiska unionen den 31 januari 2020 inleds en övergångsperiod som pågår till utgången av 2020. Under övergångsperioden tillämpas rådande bestämmelser, som om Storbritannien fortfarande vore EU-medlem.

Under 2020 ska EU och Storbritannien förhandla om sin framtida relation. På grund av den snäva tidtabellen för förhandlingarna kan det hända att vissa sektorer går in i ett avtalslöst läge den 1 januari 2021. Framför allt företag bör förbereda sig på detta.

Mer information om utträdesavtalet, övergångsperioden och de framtida relationerna finns på statsrådets kanslis sidor.

Utträdesavtalet och övergångsperioden

EU:s och Storbritanniens utträdesavtal träder i kraft den 1 februari 2020. Genom utträdesavtalet kan allt samarbete som baserar sig på Storbritanniens medlemskap i EU avvecklas på ett kontrollerat sätt. Avtalet innehåller inga bestämmelser om EU:s och Storbritanniens framtida relation.

Genom utträdesavtalet fastställs en övergångsperiod som sträcker sig till utgången av 2020. Under övergångsperioden kommer EU och Storbritannien att upprätthålla sin relation utifrån EU:s nuvarande bestämmelser, som om Storbritannien ännu vore medlem i EU. Det enda betydande undantaget är att Storbritannien under övergångsperioden inte längre deltar i EU:s beslutsfattande, och inte heller i EU-organens verksamhet.

Genom utträdesavtalet tryggas också bl.a. den uppehållsrätt, rätt att arbeta och rätt till social trygghet som EU-medborgare bosatta i Storbritannien och brittiska medborgare bosatta i EU-länder har fått på basis av EU-rätten. Den fria rörligheten för EU-medborgare och brittiska medborgare som flyttar mellan EU-området och Storbritannien efter den 31 december 2020 upphör och det införs begränsningar i deras rätt till inresa och andra rättigheter.

Inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde gäller de viktigaste bestämmelserna i utträdesavtalet den sociala tryggheten och rätten till sjukvård.

Under övergångsperioden (från utträdet till utgången av 2020) medför brexit inga förändringar i den sociala tryggheten eller i rätten till sjukvård. Rättigheterna för brittiska medborgare som är bosatta i Finland, finska medborgare som är bosatta i Storbritannien och personer som rör sig mellan länderna är desamma som tidigare.

Också efter övergångsperioden tryggar utträdesavtalet vissa rättigheter för de personer som rört sig mellan en medlemsstat och Storbritannien före den 1 januari 2021. Rättigheterna kan gälla under personens hela livstid. Närmare information om de rättigheter som utträdesavtalet garanterar efter övergångsperioden ges senare.

I Finland ordnar hemkommunen social- och hälsovårdstjänsterna för sina invånare. Därför ska brittiska medborgare före utgången av övergångsperioden se till att de har registrerat sin EU-uppehållsrätt och vid magistraten kontrollera att deras hemkommun har antecknats i befolkningsdatasystemet. Information om hur man ansöker om att byta registrering som baserar sig på EU-uppehållsrätt mot uppehållsrätt enligt utträdesavtalet finns på inrikesministeriets och Migrationsverkets webbplatser.

EU:s och Storbritanniens relationer i fortsättningen

Under 2020 ska EU och Storbritannien förhandla om sin framtida relation. EU och Storbritannien ska bland annat avtala om samarbetsarrangemangen för samordning av de sociala trygghetssystemen med tanke på personers framtida rörlighet.

Målet är att den framtida relationen ska vara fastställd vid utgången av övergångsperioden den 1 januari 2021. Närmare information om den framtida relationen ges i takt med att förhandlingarna framskrider.

På grund av den strama tidsramen för förhandlingarna är det möjligt att man från och med den 1 januari 2021 måste falla tillbaka på den nationella lagstiftningen i de enskilda länderna när det gäller rättigheterna till social trygghet och sjukvård. I det fallet måste till exempel medborgare som reser till Storbritannien vara beredda att teckna en privat försäkring för att täcka kostnader som orsakas av plötsligt insjuknande.

Brexits inverkan på Pensionsskyddscentralens tjänster

På Pensionsskyddscentralens webbplats finns mer information om hur brexit påverkar bland annat arbetspensionerna.

Brexits inverkan på FPA-förmåner

På FPA:s webbplats finns information om hur brexit påverkar FPA-förmånerna, såsom folkpensionerna, studiestödet och sjukvården.

Brexits inverkan på frivilliga försäkringar och tilläggsförsäkringar

På Finansinspektionens webbplats finns information om hur brexit påverkar frivilliga försäkringar och tilläggsförsäkringar.

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet har förberett sig inför eventuella störningar i läkemedelsförsörjningen

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet har tillsammans med social- och hälsovårdsministeriet, övriga myndigheter och aktörer förberett sig på situationen och tillsammans med övriga aktörer inom läkemedelsbranschen kartlagt eventuella störningssituationer inom läkemedelsförsörjningen och de risker som är förknippade med dessa. Åtgärder för att förebygga störningssituationer har inletts och fortsätter i nära samarbete, så att en oavbruten vård av patienterna tryggas.

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet övervakar medicintekniska produkter

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet utövar tillsyn över medicintekniska produkter i nära samarbete med myndigheterna i de övriga EU-medlemsstaterna och med kommissionen.

Information om yrkesrättigheter på Tillstånds- och tillsynsverket för social och hälsovårdens webbplats

På Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens webbplats finns information om hur brexit påverkar yrkesrättigheterna inom social- och hälsovården.

Produkter avsedda för arbetsbruk

Information om brexits inverkan på produkter avsedda för arbetsbruk finns på arbets- och näringsministeriets webbplats.

Lisätietoja

Sari Vuorinen, erityisasiantuntija 
sosiaali- ja terveysministeriö, Kansainvälisten asioiden yksikkö / KVR 0295163049