Klientavgiftsreform

Lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården revideras. Målet är att förbättra tillgången till tjänster på lika grunder och i rätt tid genom att undanröja hinder för vård. Utkastet till lag är ute på remiss till den 1 april 2020.

Avsikten är att regeringens proposition lämnas till riksdagen under vårsessionen 2020.

Frågor och svar om revideringen av klientavgiftslagen

Lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården ska revideras. Dessa frågor och svar bygger på utkastet till klientavgiftslag som sänts på remiss 1 april 2020.

Vad är klientavgifter? Varför finns sådana?

Klientavgifter kan tas ut för användningen av social- och hälsotjänster. Staten styr den kommunala social- och hälsovårdens klientavgiftspolitik genom lagstiftning.

Ett mål med klientavgiftspolitiken är att avgifterna ska vara skäliga och att de inte ska utgöra ett hinder för att få tjänster. Ett annat mål är att förhindra att tjänsterna används på ett sätt som inte är ändamålsenligt.

Avgiften kan vara jämnstor (t.ex. social- och hälsocentralsavgiften), vilket innebär att klientens inkomster inte inverkar på avgiftens storlek, eller också kan avgiften fastställas enligt klientens betalningsförmåga (t.ex. avgiften för långvarig sluten vård).

De avgifter som tas ut hos klienterna för social- och hälsotjänsterna täcker endast en liten del av kostnaderna för tjänsterna. (7,8 procent år 2018).

Vilken är den största förändringen i fråga om reformen av klientavgiftslagen?

Genom reformen utvidgas avgiftsfriheten och görs avgifterna skäligare. 

Sjukskötares mottagningar inom primärvården ska bli avgiftsfria. Av minderåriga klienter ska det inte längre tas ut avgifter för undersökning och vård som tillhandahålls av en poliklinik.

Mentalvårdstjänsternas avgiftsfrihet inom primärvården ska förtydligas. Dessutom utvidgas avgiftsfriheten för vård, undersökning och läkemedel i anslutning till smittsamma sjukdomar.

Det föreslås att avgiftstaket utvidgas till att omfatta klientavgifter som tas ut för mun- och tandvård, terapi, tillfällig hemsjukvård och tillfällig hemsjukhusvård samt vissa distanstjänster. I fortsättningen ska också klientavgifter för vilka utkomststöd har beviljats bidra till avgiftstaket.

Klientavgifterna för fortlöpande och regelbunden service i hemmet samt långvarig boendeservice som ordnas med stöd av socialvårdslagen bestäms utifrån enhetliga grunder. I fråga om klientavgifterna för långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg, långvarig sluten vård och långvarig familjevård ska det också i stor utsträckning tillämpas enhetliga bestämningsgrunder. Vidare föreslås bestämmelser om det minimibelopp för personligt bruk som klienter inom de sistnämnda tjänsterna ska förfoga över.

Prioriteringen av nedsättning eller eftergift av klientavgift i förhållande till utkomstskydd ska betonas. Bestämmelserna om ändringssökande ska förtydligas och klientens rättsskydd stärkas.

För närvarande kan klientavgifterna variera från kommun till kommun, kommer det att vara så också i fortsättningen?

Kommunerna svarar även i fortsättningen för uttagandet av klientavgifter och kan besluta om dem med vissa förbehåll.

I klientavgiftslagstiftningen föreskrivs också i fortsättningen om maximiavgifter för vissa tjänster. Kommunen kan besluta att ta i bruk en avgift som är lägre än maximiavgiften eller att avgiftsfritt tillhandahålla tjänsten.

Stiger klientavgifterna?

Den reglering som föreslås i propositionen kommer att påverka  uppskattningsvis cirka en miljon finländares klientavgifter inom social- och hälsovården. Av dessa kommer avgifterna för 980 000 personer, dvs. 98 procent, att sjunka. För 33 000 personer kan avgifterna stiga på grund av en föreslagen avgiftstabell för fortgående och regelbunden service i hemmet.

Bland de personer för vilka avgiften kommer att ändras, kommer den genomsnittliga förändringen att vara 44 euro mindre i avgifter under ett år.

Gäller klientavgiftslagen också privata tjänster?

I klientavgiftslagen föreskrivs det om avgifter för kommunala social- och hälsovårdstjänster. Om en kommun upphandlar social- och hälsovårdstjänster av ett privat företag som köpta tjänster, betalar klienten för tjänsten i enlighet med klientavgiftslagen. Lagen om klientavgifter gäller däremot inte ”rent” privata serviceproducenter, utan de beslutar själva om hur stora avgifter de tar ut av kunderna.

För vilka tjänster får det tas ut klientavgifter?

Kommunen får ta ut en avgift för social- och hälsovårdstjänster, om inte något annat föreskrivs genom lag. Genom lagen fastställs vilka tjänster som är avgiftsfria samt maximiavgifter för vissa social- och hälsovårdstjänster.

När avstår man från att ta ut en klientavgift?

Avsikten är att bestämmelsen om eftergift eller nedsättning av klientavgifter ska göras mer förpliktande.

Avgiften ska efterges eller sättas ned till den del förutsättningarna för personens eller familjens försörjning eller förverkligandet av personens lagstadgade försörjningsplikt äventyras av att avgiften tas ut.

Målet är att klienterna inte ska behöva ty sig till utkomststöd för att klara av klientavgifterna.

Kommunen ska i tillräcklig omfattning och på ett begripligt sätt informera klienten om bestämmelserna om lindring av avgiften.

Förblir somliga tjänster helt avgiftsfria?

Samma tjänster som för närvarande är avgiftsfria, såsom hälsorådgivning och hälsokontroller, screening samt mödra- och barnrådgivningsbesök, kommer att förbli avgiftsfria.

Nya avgiftsfria tjänster är sjukskötares mottagningar inom primärvården, poliklinikbesök för personer under 18 år, mentalvårdsarbete i den öppna sjukvården inom primärvården samt ärenden som hänför sig till vården av vissa smittsamma sjukdomar, såsom medicinering för att förebygga HIV.

Vad betyder jämnstora avgifter? För vilka tjänster tas de ut?

Jämnstora avgifter är sådana avgifter som är lika stora för alla klienter inom samma kommun. Sådana tas ut i synnerhet för hälso- och sjukvårdstjänster.

Vilka avgifter tas ut enligt klientens inkomster?

För fortgående och regelbunden hemvård (hemservice och hemsjukvård) och långvarigt serviceboende samt för långvarig familjevård, långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg och långvarig sluten vård kan kommunen ta ut en avgift som fastställs enligt klientens betalningsförmåga.

När avgiften fastställs beaktas klientens inkomster samt andra faktorer som inverkar på betalningsförmågan.

Vad betyder avgiftstak? Kommer avgiftstaket att finnas kvar?

För klientavgifterna för kommunal hälso- och sjukvård finns det i nuläget ett avgiftstak, dvs. ett maximalt belopp för klientavgifterna under ett kalenderår. I avgiftstaket räknas in vissa av de klientavgifter som klienten har betalat. När avgiftstaket har nåtts, är de tjänster som räknas in i avgiftstaket i regel avgiftsfria för klienten till utgången av kalenderåret i fråga.

Avgiftstaket finns kvar även efter reformen. Maximibeloppet av klientavgifterna är nu 683 euro per kalenderår för klienten.

Klienten ska själv övervaka att avgiftstaket uppnås.

Om klienten under kalenderåret har betalat mera än 683 euro i avgifter för tjänster som ingår i avgiftstaket, har han eller hon rätt att få tillbaka de avgifter som betalts till för högt belopp.

Hurdana ändringar görs i avgiftstaket?

Antalet olika tjänster som räknas in i avgiftstaket blir fler i och med reformen. Nya avgifter som räknas in är avgifterna för besök och vårdåtgärder inom mun- och tandvården, avgifterna för tillfällig hemsjukvård och hemsjukhusvård samt avgifter som betalats med utkomststöd.

Med tanke på hur avgiftstaket uppfylls har det i fortsättningen inte heller någon betydelse om det är fråga om traditionella besök eller om tjänsten tillhandahålls via distanskontakt.

Försämras eller förbättras klienternas ställning i och med reformen? Förblir den oförändrad?

Förslaget till klientavgiftslag innehåller flera bestämmelser som förbättrar klientens ställning. Reformen kan som helhet anses förbättra klientens ställning.

Genom de ändringsförslag som gäller avgiftstaket förbättras klienternas ekonomiska ställning. Detta gäller i synnerhet de klienter som använder tjänsterna i stor utsträckning. I och med att avgiftstaket utvidgas kommer avgiftstaket att uppnås för fler klienter än för närvarande under kalenderåret och samtidigt kommer den avgiftsbelastning som användningen av social- och hälsovårdstjänster orsakar klienterna att minska.

Klienternas ställning förbättras också av att antalet avgiftsfria tjänster ökar.

Hur inverkar reformen på avgifterna för långvarigt boende?

Det finns inga uttryckliga bestämmelser om avgifter för serviceboende i den gällande klientavgiftslagen eller klientavgiftsförordningen. Detta har lett till stora variationer i avgifterna för serviceboende i olika kommuner och delvis även inom samma kommun.

Avgifterna för serviceboende har ibland även varierat beroende på huruvida det är fråga normalt serviceboende eller serviceboende med heldygnsomsorg.

Nu ska det till klientavgiftslagen fogas bestämmelser om klientavgifter för långvarigt serviceboende.

Avgifterna ska också förenhetligas. Avgifterna ska bestämmas på mer enhetliga grunder än för närvarande inom den öppna vården för äldre, dvs. i fråga om tjänster som tillhandahålls i hemmet och i fråga om tjänster som tillhandahålls i servicebostaden.

Bestämmelserna om avgifter för långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg ska i stor utsträckning motsvara bestämmelserna om avgifter för långvarig sluten vård. På så vis tas avgifter ut för klienter som är i behov av intensiv vård och omsorg enligt så enhetliga grunder som möjligt.

De avgifter som fastställs enligt betalningsförmågan ska grunda sig på fortlöpande eller återkommande inkomster liksom för närvarande. I fråga om de inkomster som ligger till grund för avgiften föreslås vissa justeringar. Förmögenhet ska inte heller i fortsättningen beaktas när avgiften fastställs.

Är reformen av klientavgiftslagen bunden till social- och hälsovårdsreformen? Inverkar riktlinjerna i social- och hälsovårdsreformen på regleringen av klientavgifterna?

Den föreslagna ändringen av klientavgiftslagen avses träda i kraft redan innan ansvaret för att ordna social- och hälsovård överförs på landskapen. Därför föreslås det i propositionen inte några ändringar i nuläget till denna del, utan uppbärandet av klientavgifter kvarstår tills vidare hos kommunerna.

Det är mest ändamålsenligt att genomföra totalreformen samtidigt som ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänster överförs från kommunerna till landskapen. Syftet med denna proposition är att säkerställa att de mest akuta reformbehoven i fråga om klientavgiftslagstiftningen kan tillgodoses så snart som möjligt.

Hur ändras de avgifter som tas ut för besök hos läkare eller sjukskötare?

Klientavgifter ska i fortsättningen inte kunna tas ut för sjukskötares mottagningar inom primärvården.

Det kommer inte att föreskrivas om avgiftsfria läkarbesök. I det s.k. mellantaket kommer det dock inte att göras några ändringar. Detta innebär att besöksavgift även i fortsättningen får tas ut för endast de tre första läkarbesöken under kalenderåret i de kommuner där det s.k. mellantaket på tre gånger tillämpas på läkarbesök.

Varför blir inte också läkarbesök avgiftsfria?

I regeringsprogrammet har 45 miljoner euro reserverats för en reform av klientavgiftslagen, vilket inte räcker till för att göra läkarbesök avgiftsfria, då man beaktar andra brådskande ändringsbehov. Genom att göra sjukskötares mottagningar avgiftsfria strävar man dock efter att minska den ekonomiska belastning som uppsökandet av vård orsakar och förbättra människors hälsa.

Ingriper reformen i ställningen för personer som använder andningsapparat?

Reformen ska inte ingripa i ställningen för personer som använder andningsapparat.

Enligt vilken tidsplan framskrider lagberedningen?

Utkastet till regeringsproposition är ute på remiss våren 2020. Målet är att regeringens proposition ska överlämnas till riksdagen under vårsessionen 2020.

Lisätietoja

Laura Terho, lakimies 
sosiaali- ja terveysministeriö, Turvallisuus ja terveys -osasto / TUTO, Hyvinvoinnin ja terveyden suojelu -yksikkö / HYT 0295163550