Hyppää sisältöön
Valtioneuvosto ja ministeriöt Media

Utredningsgrupp: Olika alternativ för hur klientens valfrihet kan genomföras

Social- och hälsovårdsministeriet
15.3.2016 9.00
Pressmeddelande 32/2016

Klientens och patientens valfrihet kan främja en mer jämlik tillgång till social- och hälsotjänster och stävja kostnaderna, anser en utredargrupp som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet. En förut-sättning är att staten beslutar om principerna för den finansiering som anvisas till producenterna samt styr verksamheten och den marknad som uppstår genom mångsidig reglering.

Den grupp som har utrett klientens och patientens valfrihet och en förenkling av finansieringen via flera kanaler lämnade en halvtidsrapport till familje- och omsorgsminister Juha Rehula den 15 mars.  Gruppens ordförande är professor Mats Brommels och de övriga medlemmarna är direktör Timo Aronkytö, översocialråd Aulikki Kananoja, professor Paul Lillrank och professor Kari Reijula.

I samband med social- och hälsovårdsreformen avser man öka klientens valfrihet och förenkla finansieringen. Enligt de riktlinjer regeringen har stakat ut ska valfrihet i framtiden vara möjlig inom social- och hälsotjänsterna på basnivå och i tillämpliga delar inom tjänster på specialiserad nivå. Med valfrihet avses att en person som bor i Finland har rätt att själv välja en producent av social- och hälsotjänster från antingen den offentliga, privata eller tredje sektorn.

Ersättningarna och klientavgifterna lika stora oberoende av producent

Utredargruppen har skapat fyra alternativa modeller för valfrihet inom hälso- och sjukvården. En be-dömning av hur valfriheten kan genomföras inom socialvården kommer att göras under det fortsatta arbetet.  Alla modeller utgår ifrån regeringens riktlinje att staten i fortsättningen kommer att vara den huvudsakliga finansiären av socialvården och hälso- och sjukvården.

Enligt utredningsgruppen ska staten i egenskap av finansiär besluta vilka tjänster som ska omfattas av valfriheten och på vilka grunder en aktör kan bli tjänsteproducent samt vilka principer som tillämpas för ersättningen till producenterna och hurdana klientavgifterna ska vara. Ersättningarna och klientavgifterna är lika stora oberoende av producent. Ersättningarna till producenterna ska allokeras enligt klienternas val.  Landskapen, som har ansvaret för att ordna tjänsterna, ser till att alla invånare får de social- och hälsotjänster som de behöver i enlighet med vad som föreskrivs i grundlagen.

Modellerna skiljer sig från varandra i fråga om hur stort tjänsteurval klienten eller patienten har möjlig-het att fritt välja från.  I tre av modellerna väljer klienten en social- och hälsocentral där han eller hon registrerar sig som klient för en viss tid. I de olika modellerna skiljer sig social- och hälsocentralerna från varandra i fråga om hur omfattande tjänster de erbjuder. Till övriga delar kan klienten själv välja producenten av en enskild tjänst, om tjänsten i fråga omfattas av valfriheten. I den fjärde modellen producerar social- och hälsocentralen alla tjänster på basnivå, så klienten kan endast välja vilket verksamhetsställe han eller hon vill anlita.

Utredarna föreslår att valfriheten ska kunna omfatta även exakt definierade tjänster inom den specialiserade sjukvården (t.ex. planerade operationer) och ansvaret för alla tjänster för bestämda klientgrupper.

Sjukvårdsförsäkringens medel fogas till statens finansiering av social- och hälsovården

Det har tidigare gjorts omfattande utredningar om problemen med finansiering via flera kanaler. Utre-dargruppens utredning gäller i synnerhet sjukvårdsförsäkringens penningflöden och förmåner.
Utredargruppens alternativ 1 utgår ifrån att de medel som har samlats in till sjukvårdsförsäkringens ersättningar ska sammanslås med statens helhetsfinansiering av social- och hälsovården. Medlen allokeras till den offentliga social- och hälsovården, där omfattande valfrihet tillämpas. Det ska inte längre betalas separat ersättning från en sjukförsäkringsfond för användning av privat hälso- och sjukvård.

Utredargruppens alternativ 2 är att i enlighet med nuvarande praxis bibehålla sjukvårdsförsäkringen vid sidan om den offentligt finansierade social- och hälsovården. Alternativ 3 är att upprätthålla parallella system under en övergångsperiod. Utredarna bedömer i sin halvtidsrapport även olika alternativ för ordnandet av företagshälsovårdens sjukvårdstjänster.

Utredargruppen anser att finansieringsansvaret för läkemedelsersättningar inom öppenvården i enlighet med alternativ 1 bör överföras på den regionala ordnaren av tjänsterna, dvs. landskapet. I övrigt skulle ersättningssystemet bibehållas som tidigare. I fortsättningen bör läkemedelsbehandling bedömas på samma grunder som övriga behandlingsalternativ.  Det ökar kostnadsmedvetenheten och sporrar till att iaktta god praxis i ordinationen av läkemedel.

Till landskapen kunde även helt eller delvis överföras ansvaret för klienternas resekostnader, som för närvarande ersätts från sjukvårdsförsäkringen. Detta skulle uppmuntra till kombinerade resor och säkerställa tillgången till närtjänster. I fortsättningen bör det också utredas om den rehabilitering som Folkpensionsanstalten ordnar och ersätter helt eller delvis bör överföras till landskapen. Dessutom bör det göras en bedömning av landskapens roll i finansieringen av studerandehälsovården.

På basis av den kartläggning som nu gjorts kommer utredargruppen att utarbeta sitt slutliga förslag till den 31 maj.

Bilagor:

Valfrihet och förenkling av finansieringen via flera kanaler inom social- och hälsovården, utredargruppens halvtidsrapport 15.3.2016 (på finska)
Presentation av professor Mats Brommels (på finska) 15.3.2016

Ytterligare information:

Mats Brommels, professor, tfn 0400 701956
Tuomas Pöysti, understatssekreterare, SHM, tfn 0295 163012
Outi Antila, överdirektör, SHM, tfn 0295 163164
Kirsi Varhila, överdirektör, SHM tfn 0295 163338

Sivun alkuun