Hyppää sisältöön
Valtioneuvosto ja ministeriöt Media

Konsekvenserna av regeringens halvtidsöversyn för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde

Social- och hälsovårdsministeriet 28.4.2017 14.38
Pressmeddelande 62/2017

Vid sin halvtidsöversyn den 24–25 april utvärderade regeringen hur regeringsprogrammet har genomförts hittills och vilka ytterligare åtgärder som krävs för att uppnå målen. En del av tilläggsåtgärderna och reformbehoven sträcker sig utöver denna valperiod.

Ett utvecklingsbolag för de digitala lösningarna inom social- och hälsovården bildas, pilotförsök med valfrihet inleds

Vid sin halvtidsöversyn enades regeringen om att det under ramperioden ska anvisas en miljard euro till utveckling av informations- och kommunikationstekniken inom social- och hälsovården. För detta ändamål ska det bildas ett utvecklingsbolag som ska utveckla lösningar för social- och hälsovårdens riksomfattande klient- och patientuppgiftssystem och andra digitala lösningar för framtiden. Målet med bolaget är att förbättra landskapens produktivitet, kostnadsnyttoeffektivitet och kostnadseffektivitet för att landskapen ska kunna uppnå det sparmål som har satts upp för dem. Bolagets aktiekapital och övriga egna kapital kommer att uppgå till sammanlagt 90 miljoner euro. Finansieringen och bildandet av bolaget sker via Valtion kehitysyhtiö Vake Oy. Närmare riktlinjer för bolagets affärsplan och struktur samt ägarskap kommer det att beslutas om i finanspolitiska ministerutskottet i juni. Dessutom ska det utredas huruvida de riksomfattande informationstjänster inom social- och hälsovården som utvecklats och producerats av Folkpensionsanstalten bör bolagiseras och ingå i ett särskilt bolag i FPA-koncernen.

För genomförandet av pilotförsök med valfrihet inom social- och hälsovårdsreformen anvisas ett tvåårigt anslag på 100 miljoner euro för 2018. Syftet med pilotförsöken är att stödja verkställigheten av valfrihetslagen redan innan lagen träder i kraft och på det sättet främja att reformen lyckas. Läs mer i social- och hälsovårdsministeriets pressmeddelande.

Reform av bostadsbidraget uppmuntrar till arbete

För de boendeutgifter som ersätts med det allmänna bostadsbidraget kommer det utöver de nuvarande maximala boendeutgifterna att sättas ett tak för kvadratmeterhyran per kommungrupp. Ändringen beräknas minska utgifterna för det allmänna bostadsbidraget med 30 miljoner euro och öka utgifterna för utkomststödet med 17 miljoner euro. Den totala besparingen beräknas därmed bli 13 miljoner euro. Konsekvenserna av ändringen kommer att preciseras under den fortsatta beredningen.

De maximala boendeutgifter som beaktas i det allmänna bostadsbidraget är för närvarande bundna till hyresindex, som beskriver hyresnivåns utveckling. Detta ändras så att de maximala boendeutgifterna inom det allmänna bostadsbidraget binds till levnadskostnadsindex. Bakgrunden till ändringen är att bostadsbidraget på lång sikt höjs mer än konsumentprisindex, när de maximala boendeutgifterna är bundna till hyresindex. Detta upprätthåller en spiral där höjningar i hyresnivån och höjningar i bidragsnivån stegrar varandra, vilket inte sporrar människorna att arbeta.

Avsikten är att de ändringar som gäller bostadsbidraget ska träda i kraft vid ingången av 2018.

I utkomststödet beaktas utöver grunddelen boendeutgifterna till behövligt belopp. För att bedöma boendeutgifternas behövliga belopp utarbetar Folkpensionsanstalten i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet och miljöministeriet konsekventa kriterier för beaktande av boendeutgifter i olika delar av landet. Syftet är att dämpa utvecklingen i hyresnivån. Den nuvarande situationen, där boendeutgifterna ersätts med både bostadsbidrag och utkomststöd, är dessutom inte ändamålsenlig. En bedömning av möjligheterna att reformera systemet ska göras.

Beredning av en totalreform av den sociala tryggheten inleds

Regeringen inleder en utredning om en totalreform av den sociala tryggheten. Utredningen ska bli klar i februari 2019. Med reformen eftersträvas förbättrad sysselsättning och aktivitet samt mindre ojämlikhet mellan människorna. Vid beredningen kommer man bl.a. att beakta resultaten av försöket med basinkomst, ett försök med aktivitetsbaserad inkomst och övriga undersökningar som ska inledas, en omfattande remissbehandling och utredningar samt de möjligheter som det nationella inkomstregistret medför. Dessutom utreds hurdana kostnads-, sysselsättnings- och inkomstfördelningseffekter samt övriga konsekvenser som följer, om stödjandet av boende frikopplas från utkomststödet och sköts endast via de olika stöden för boende. Det beredningsarbete som ska behandla olika alternativ samordnas med den arbetsgrupp som ska finna lösningar för att minska ojämlikheten i samhället och som leds av Juho Saari. Social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet och finansministeriet svarar för beredningen.

Ett försök med aktiverande social trygghet inleds

Det genomförs ett försök med aktiverande social trygghet. Försöket innebär att det inom socialarbetet för vuxna ska skapas en ny helhet av tjänster, en aktiverande social trygghet, där socialarbetet får fler verktyg än tidigare att stödja personer som länge varit arbetslösa. Försöket inleds i början av 2018 och pågår i ett år.

Ökad finansiering till mödrar med missbruksproblem och till skyddshem, höjt vårdbidrag för pensionstagare

För tjänsterna för mödrar med missbruksproblem anvisas 3 miljoner euro 2018 och 3 miljoner euro 2019. Tillgången till och täckningen i fråga om skyddshemsplatser förbättras genom en nivåförhöjning på 2 miljoner euro från och med 2018. När de höjningar som det har beslutats om tidigare räknas in kommer anslaget för skyddshemsverksamhet att höjas med 4 miljoner euro 2018 och 2 miljoner euro 2019. År 2019 kommer anslaget då att vara 19,55 miljoner euro.

För en höjning av grundnivån på vårdbidraget för pensionstagare anvisas 10 miljoner euro från och med 2018.

Åtgärder för att stoppa marginalisering av unga

Regeringen fattade beslut om sammanlagt 19 åtgärder för att förebygga marginalisering av ungdomar. För denna helhet kommer det att användas 45 miljoner euro. Åtgärderna genomförs tväradministrativt som ett samarbete mellan undervisnings- och kulturministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet och försvarsministeriet. Genom åtgärderna säkerställs att barn, unga och familjer får stöd i rätt tid och enligt sina behov. För att stödja genomförandet kommer regeringen att utreda nuläget och utvecklingsbehoven i fråga om informationshanteringen inom det multidisciplinära samarbetet i tjänsterna för barn, unga och familjer. Regeringen ska också utreda problem i anslutning till nätverksledning samt kontaktytorna mellan bildnings- och undervisningsväsende, utbildningsanordnare och social- och hälsovårdstjänster (gränsytor mellan kommun och landskap).

Regeringen inleder också en utredning om situationen i fråga om unga som fått utkomststöd under lång tid och om deras funktionsförmåga och stödbehov, så att de kan få bättre hjälp att komma in i utbildning eller arbetsliv.

Det ska också göras en utredning om behoven av att ändra kriterierna för Folkpensionsanstaltens yrkesinriktade rehabilitering, så att unga som har allvarliga problem med funktionsförmågan på ett smidigare sätt än i nuläget kan få del av dessa tjänster. Utredningen görs som en del av det TEAS-projekt som gäller rehabiliteringssystemet. Riktlinjerna för utvecklandet av rehabiliteringen för unga kommer att dras upp av en rehabiliteringskommitté, som lämnar sitt betänkande före utgången av september 2017.

Regeringen stöder spridning av de verksamhetsmodeller och den praxis för att förebygga marginalisering som baserar sig på samarbete mellan myndigheterna och organisationer som jobbar med barn och unga. Exempel på sådana är Ankkuri-modellen och verksamhetsmodellen Yli hyvä juttu.

Sysselsättningsåtgärder

Som en del av sysselsättningsåtgärderna och paketet för företagande börjar man inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde bereda ibruktagande av en kombinationsförsäkring så att det på ett smidigt sätt ska gå att kombinera självsysselsättning, företagande och lönearbete. Dessutom ska självrisktiden för sjukdagpenning för företagare som omfattas av lagen om pension för företagare förkortas från 1+3 vardagar till 1 dag.

Regeringen föreslår att utkomstskyddet för arbetslösa ändras så att man tar i bruk en aktiveringsmodell enligt vilken självriskdagarna minskas från sju dagar till fem dagar i början av arbetslösheten. Om arbetslösheten fortsätter längre än tre månader, ska utkomstskyddet för arbetslösa innefatta en månatlig självriskdag som kan undvikas genom att vara aktiv. Aktiveringsmodellen ska även gälla grundskyddet.

Ytterligare information:

Kirsi Varhila, överdirektör, tfn 0295 163 338 (specialiserad sjukvård, pilotförsök med valfrihet)
Veli-Mikko Niemi, överdirektör, tfn 0295 163 425 (bostadsbidrag, utkomststöd, mödrar med missbruksproblem, skyddshem)
Outi Antila, överdirektör, tfn 0295 163 164 (totalreformen av den sociala tryggheten)
Maritta Korhonen, informationsförvaltningsråd, tfn 0295 163 344 (utveckling av IKT inom social- och hälsovården)
Mikko Staff, ekonomidirektör, tfn 0295 163 214 (budget), anträffbar 2.5