Arbetsgrupp: Svårsysselsatta personer har nytta av aktiverande åtgärder
Arbetsgruppen som utvecklar den aktiverande sociala tryggheten framför inga nya förpliktelser för personer som får socialskyddsförmåner. De pilotprojekt som arbetsgruppen startat visar emellertid att särskilt svårsysselsatta långtidsarbetslösa gynnas av den aktiverande verksamheten. Arbetsgruppen föreslår också att man ska göra en nationell bedömning av den aktiverande verksamhetens inverkan på välfärden. Arbetsgruppen överlämnade sin slutrapport till social- och hälsovårdsminister Laura Räty torsdagen den 19 mars.
De centrala målen med den aktiverande sociala tryggheten är att höja deltagarnas välbefinnande och förbättra arbetslivsfärdigheterna. Pilotprojekten visade att människor kände sig delaktiga när de frivilligt men under handledning fick vara med och planera och genomföra aktiviteter som lämpade sig för dem själva. Vid genomförandet av pilotprojekten förutsattes att man lyssnade på deltagarnas egna idéer och åsikter. Det finns ett tydligt behov av aktiviteter med låg tröskel avsedda för arbetslösa, men att endast erbjuda en mötesplats räcker inte för alla.
"Att delta - att ta med - kan få en människa att känna sig behövd och accepterad som en medlem i samhället. Även om det ännu inte finns någon vetenskaplig forskning om detta, ökar känslan av delaktighet välbefinnandet och minskar indirekt social- och hälsovårdsutgifterna. En meningsfull aktiverande verksamhet förebygger utslagning, utanförskap och ensamhet", sade minister Räty.
Arbetsgruppen betonar att socialvården inte ensam kan skapa möjligheter till deltagande för arbetslösa och att dessa inte kräver några invecklade servicestrukturer. Till exempel ordnar medborgarinstitut och kommunernas idrotts- och kultursektor redan nu mycket verksamhet som lämpar sig för detta. Tammerfors aktivitetspass och de kultur- och motionspass som delas ut i Rovaniemi är exempel på god praxis.
Arbetsgruppen anser att uppmuntran inte är den grundläggande utgångspunkten för att få social trygghet, utan syftet är att trygga en tillräcklig utkomst i risksituationer i livet. Samtidigt borde man utveckla flexibiliteten inom den sociala tryggheten och avskaffa eventuella flitfällor. Under den här regeringsperioden har det gjorts flera förändringar i den sociala tryggheten som uppmuntrar människor att ta emot deltidsjobb och kortvariga jobb.
Regeringen beslöt i sitt strukturpolitiska program att utveckla en aktiverande social trygghet för personer i arbetsför ålder. Syftet är att förebygga utslagning, uppmuntra människor att vara delaktiga, och samtidigt öka den allmänna acceptansen för social trygghet i samhället.
Ytterligare informationöverdirektör Outi Antila (ordförande för arbetsgruppen), tfn 0295 163164, [email protected]På vår webbplats
Osallistava sosiaaliturva. Työryhmän loppuraportti (STM:n raportteja ja muistioita 2015:20)
Selvitys osallistavan sosiaaliturvan pilotointien kokemuksista (pdf, 1125 kB )
Arbetsgruppen för utvecklandet av den aktiverande sociala tryggheten
Saikku, Peppi (2015) Ajankohtaista aktiivipolitiikkaa - Katsaus työttömien aktiivitoimenpiteisiin ja sosiaaliturvaan Suomessa, Ruotsissa, Tanskassa, Norjassa, Saksassa, Iso-Britanniassa ja Alankomaissa. Työpaperi: 2015_002 (THL)