Ofta frågat om ansökandet av statsunderstöd

Förordningen som gäller SHM:s spetsprojekt trädde i kraft i juli 2016. Den hittas på sidan om ansökning om finansiering under anvisningar och blanketter.

Frågorna och svaren nedan har också behandlats på webbklinikerna IKIOMAT. Vid behov preciseras en del av svaren ännu.

Ofta frågat

  • Finansiering

    Hur får de som söker finansiering information om projekt som andra sökande planerar och hur undviker man överlappande arbete?

    Vi önskar att de som planerar att ansöka svarar på Webropol-enkäten (på finska) på webbplatsen Stöd och tips för ansökan om statsunderstöd. På basis av enkäten skapas på webbplatsen en tabell där du kan följa hurudana ansökningar som är under beredning i landskapen och under vilka teman. Tabellen uppdateras minst två gånger i månaden.

     

    Hur kan organisationer och företag delta i försöken i spetsprojekten? Måste de konkurrensutsättas eller kan de utvecklas i samråd med kommunerna?

    Ett försök i spetsprojektet innebär att det ordnas som ett statligt finansierat projekt. Organisationer och företag kan delta som sökande av statsbidrag, d.v.s. de är med och utvecklar i samråd med kommunerna. Försökskommunerna och -samkommunerna kan också av organisationerna och företagen köpa sådana tjänster som är avsedda för försöket. Vid behov görs detta genom konkurrensutsättning, om värdet på tjänsten t.ex. en experttjänst är 30 000 € eller mera. Om man ansöker om ett gemensamt försök, ska alla sökande (de sökande kan ha olika självriskandelar) nämnas i ansökan. Om man ämnar köpa en tjänst som behövs i försöket, kan man ansöka om finansiering för detta.

     

    Måste alla organisationer som tänker delta i försöket vara med i ansökan om finansiering eller räcker det med att alla deltagande parter är angivna?

    Den som man har kommit överens om att ansvarar för förvaltningen av projektet är den sökande i en finansieringsansökan. I finansieringsansökan ska alla de organisationer som deltar i projektet anges och allas självriskandelar ska specificeras. Dessutom ska det i ansökan anges de åtgärder som varje organisation ansvarar för i projektet.

     

    Vilken nivå av engagemang krävs av kommunerna i landskapet? Måste det finnas ett beslut på nämndnivå / av kommunstyrelsen / fullmäktige?

    Beslutet om deltagande ska fattas på en sådan nivå som kan ge en ett åtagande om egen finansiering, det kan t.ex. i en kommun krävas behandling av något organ. Åtaganden kan sändas också efter ansökningstiden, men senast den 30 september 2016.

     

    Kan man ansluta sig till ett konsortium senare?

    Projektets konsortium måste vara färdigt i ansökningsstadiet för att man ska kunna bedöma hur många instanser det finns i projektet. I projektplanen kan det finnas beredskap för upphandling av tjänster också som direkt köp. Upphandlingar på över 30 000 € måste konkurrensutsättas.

     

    Kan läroanstalter delta i ett konsortium?

    Läroanstalter kan delta. Observera ändå att de som sökande normalt hör till kategorin företagare.

     

    Kan läroanstalter vara sökande bl.a. för genomförande av förändringar?

    Läroanstalter kan vara sökande, men de jämställs med företag. Eftersom målet är att finna många deltagande instanser i landskapen, skulle det löna sig för läroanstalterna att söka sig till större konsortier.

     

    Vilka kostnader täcker projektfinansieringen?

    Kostnader som enligt utkastet till förordning berättigar till statsbidrag är

    1. projektets nödvändiga förvaltningskostnader;
    2. projektets personalkostnader;
    3. resekostnader;
    4. lokalhyran;
    5. kostnaderna för anordningar och utrustning till den del och för den tid som de har använts i projektet. Om dylika anordningar och utrustning inte används för projektets behov under hela deras användningstid, anses endast sådana avskrivningskostnader, som motsvarar projektets längd räknade enligt allmänt accepterade bokföringsprinciper, vara stödberättigande;
    6. kostnaderna för forskning, kunskap samt konsultering och motsvarande, som man köpt på marknadsvillkor från utomstående källor eller skaffat med tillstånd om tillgång, när dessa har använts endast för projektet;
    7. övriga omkostnader och verksamhetskostnader, inklusive kostnaderna för material, tillbehör och motsvarande, som orsakas direkt av projektet.

     

    Jag har utvecklat en apparat som hjälper människor att stanna kvar i hemmet. Kan jag ansöka om finansiering för att utveckla och ta i bruk denna elektroniska apparat?

    Det är inte möjligt att få finansiering enbart för att utveckla en elektronisk apparat, men den kan vara en del av ett mera omfattande hemvårdsförsök. Det lönar sig alltså att söka en partner/flera partners från landskap som bereder försök.

     

    Kan de helhetsutkontrakterade social- och hälsovårdsorganisationerna fungera som sökande eller deltagare i ett projekt?

    Tillsvidare kan vi inte svara på detta.

     

    Vilket har prioritet i projekten, digitalisering eller utveckling av verksamhetsprinciperna?

    Målet är att utveckla och etablera verksamhetsmodeller och att söka digitala lösningar som stöder dessa.

     

    Får alla landskap någon finansiering eller några projekt?

    Varje landskap + metropolområde får en förändringsagent. På basis av ansökningarna beviljas finansiering för cirka 4–7 försök.

     

  • Förändringsgent

    Kan också någon annan än en kommun eller t.ex. en samkommun, som verkar i något landskap, ansöka om att bli förändringsagent?

    I&O-förändringsagenten kan också vara anställd av en samkommun eller till och med ett landskap, eller i en social- och hälsovårdsorganisation, alldeles hur det bäst passar för området.

     

    I vilken storleksklass är lönen?

    Lönesättningen för förändringsagenten är inte ännu fastställd, den rör sig inom vissa gränser. Även erfarenhet kan ha betydelse. I ansökningsblanketten till förändringsagent ska man ange den eventuella förändringsagenten, hans eller hennes utbildning och erfarenhet samt verksamhetsutgifterna. Lönesättningen avgörs i sista hand i förhandlingarna mellan SHM och organisationen som söker förändringsagent.

     

    I samband med programmet för utveckling av barn- och familjetjänsterna nämns också förändringsagenterna. Är områdenas förändringsagenter gemensamma för dessa två spetsprojekt, eller är det meningen att för båda spetsprojekten anställa egna förändringsagenter för områdena?

    Båda projekten ska ha var sin agent, I&O är 18+1; antalet agenter i LAPE utreds ytterligare.

     

    Blir det förändringsagenter också för de tre övriga spetsprojekten som är på SHM:s ansvar?

    Nej.

     

    Hur ställer ni er till förändringsagenternas förhållande till det övriga beredningsarbetet av social- och hälsovårdsreformen som görs i områdena? Är er avsikt att förändringsagenten är / kan vara tätt engagerad även i den övriga regionala beredningen i anknytning till t.ex. organisering och produktion av tjänster, personalfrågor, lokaler, forskning, utbildning och utveckling?

    Ifall det redan har anställts en förändringsledare för social- och hälsovårdsreformen för området, skulle det vara naturligt att I&O-förändringsagenten verkar i nära samarbete med honom eller henne. Utvecklingen av tjänsterna för äldre och social- och hälsovårdsreformen skulle gå hand i hand. I&O-förändringsagentens uppgift är att bereda bildandet av servicehelheter för äldre, stöda närståendevården och eventuella försök som utförs i området.

     

    När det gäller förändringsagenterna talar man om "mandat att arbeta i området". Vad betyder det i praktiken? Ska förändringsagenten vara vald av kommunerna gemensamt, eller vara en på annat sätt av alla godkänd person?

    Detta innebär att förändringsagenten har visat sin förmåga i servicebranschen för äldre och att de flesta kommunerna understöder valet av honom eller henne till förespråkare av de gemensamma ärendena som utförs i I&O-spetsprojektet. Förändringsagenten är ett stöd i förändringen, skapar nätverk, säkrar den gemensamma synen och är också skicklig på att förhandla. Därför en person som har detta mandat att verka i landskapet. Förändringsagenten tar i och för sig inte bort kommunernas beslutanderätt, utan säkrar och främjar gemensam praxis.

     

    Vilket är förändringsagentens förhållande till eventuella försöks- / projektledare som genomför spetsprojektet i området? I ansökningsanvisningarna talas om hur försöken stöds. Har man funderat noggrannare på vad man avser med stöd?

    Förändringsagenten verkar som stöd för försök som startas i landskapen. Förändringsagenterna bildar ett ömsesidigt nätverk, som också ger stöd.

     

    Är tanken den att förändringsagenterna handlar enhetligt i de 18 områdena, eller har de fria händer att verka i området som de finner det bäst? I vilken mån styr SHM handlingsmönstret eller ger rekommendationer till förändringsagenterna?

    Förändringsagenternas främsta uppgifter är att bilda nätverk och bereda en integrerad servicehelhet för äldre med beaktande av utmaningarna i det egna området. Resultatet av förändringsagentens arbete ska vara en plan för landskapet över en servicehelhet för äldre, som är skriftlig och godkänd. Förändringsagenterna bildar ett ömsesidigt aktivt nätverk som stöds av Institutet för hälsa och välfärd (THL) och SHM.

     

    Vilken organisation hoppas man att anställer förändringsagenten och är arbetsförhållandets längd definierat fram till den 31 december 2018?

    Man kan i samråd i landskapet välja den organisation som anställer förändringsagenten och den som anställer anges på ansökningsblanketten för förändringsagent. På blanketten finns preciserande frågor inkl. den tänkta lönenivån och en uppskattning av verksamhetskostnaderna. Blanketten finns på spetsprojektets webbplats /koti-ja-omaishoito/rahoitushaku. Ansökningsblanketten skickas ifylld och undertecknad till SHM:s registratorskontor. Förändringsagentens mandatperiod är till slutet av spetsprojektet, d.v.s. den 31 december 2018.

     

    Krävs det en viss utbildning av förändringsagenten?

    Det finns inga krav från vår sida. Naturligtvis önskar vi att utbildningen, erfarenheten och ivern är tillräckliga för att klara uppgiften.

     

    Vem av oss är tillräckligt auktoritativ att föreslå denna agent?

    Den beslutsföra organisationen som tar ansvaret för arbetsgivarplikterna. Det är naturligtvis alltid bättre om personen som utnämns stöds av landskapets kommuner och samkommuner.

  • Centraliserad regional klient-/servicehandledning (KAAPO)

    Kan landskapet ta KAAPO och hemvårdsförsöken samtidigt?

    Ja, det kan ta flera försök om det vill, om områdets resurser tillåter det.

     

    Har arrangören / beställaren eller producenten ansvar för klient-/servicehandledningen?

    Man har tänkt att principen är den att klient-/servicehandledningen är en verksamhet som arrangören har ansvaret för, eftersom det anvisas offentliga medel för den.

     

    Hur ser man till / är man beredd på att det finns tillfredställande klientspecifik information till förfogande?

    Att harmonisera social- och hälsovårdens klient- och patientinformation är en stor utmaning, men också en förutsättning för en fungerande klient-/servicehandledning. Av den som ansöker om delaktighet i ett dylikt försök förväntas en beskrivning av ärendet.

     

    Vilket är klient-/servicehandledningens förhållande till den kommande reformen av valfrihet?

    Spetsprojektets mål är att öka äldres möjlighet att välja i vilken service de placeras efter att besluten om beviljande av service har fattats utifrån behovet av tjänster. Speciellt personer med minnessjukdomar behöver stöd i sina beslut om tjänster och stöd.

     

    Om det utvecklas enhetliga kriterier för delaktigheten i hemvård och stödet för närståendevård, hur ska man gå till väga när det ändå är nämnderna som fattar beslut? Är kriterierna de samma i olika kommuner?

    Målet är att få enhetliga kriterier som stöd för servicehandledningen i hela landskapet. En del av projektet är att utöva inflytandet på nämndernas verksamhet så att besluten om äldre och närståendevården ökar jämställdheten.

     

    Kan man ansöka om finansiering för ett försök så att det enda man tar från servicehandledningen är skapandet av gemensamma kriterier?

    Nej, det kan man inte. Man ska ta hela modellen.

  • Att kombinera boende och service

    Hur långt ska objektet (t.ex. servicekvarteret, minnesbyn, familjevårdsbyn) vara konkret slutfört?

    Objekten kan vara i olika stadier, men utgångspunkten ska vara en säkrad plats, t.ex. när det gäller nyproduktion ska tomten finnas.

     

    När det gäller boende, finansieras ett stort projekt eller flera mindre?

    Samarbete mellan liknande projekt är viktigt för att få olika erfarenheter från ett större område. Projekten som finansieras i försöket bör vara omfattande. Det beror på innehållet i ansökningarna och deras antal om ett stort boendeprojekt eller ett par små finansieras.

  • Närståendevård

    Ska den som söker finansiering för försök med en verksamhetsmodell eller -modeller för närståendevård också ansöka om finansiering för försök med hemvård för äldre?

    Ansökan för ett närståendevårdsförsök förutsätter inte hemvårdsförsök i området. Det finns dock inga hinder för ansökan för båda försöken

     

    Hur många närståendevårdsförsök finansierar social och hälsovårdsministeriet?

    Målet är att genomföra minst ett försök av alla tre verksamhetsmodeller för närståendevård.  

     

    Hur beaktar man i närståendevårdsförsöket sådana närståendevårdare eller personer som vårdas, som inte hör till någon av målgrupperna i de tre verksamhetsmodellerna för närståendevård (äldre, barn och mental- och missbrukarpatienter som får rehabilitering)?

    Avsikten är att man i verksamheten i centren för närståendevård och familjevård beaktar behoven hos alla klienter i närståendevården och familjevården och deras närståendevårdare och familjevårdare. I spetsprojektet förutsätts att det för stödet av ett försök med en verksamhetsmodell eller -modeller för närståendevård grundas eller finns ett center för närståendevård och familjevård.

     

    Kan det i verksamhetsmodellförsöket för närståendevård ingå också andra (innovativa) element än de som förutsätts i projektplanen och i ansökningsförfarandet?

    I verksamhetsmodellen kan utöver de delar som förutsätts i projektplanen och ansökan också inkluderas andra element, exempelvis försök med personlig budgetering.

     

    Kan centret för närståendevård och familjevård också genomföras som ett nätverk?

    Centret för närståendevård och familjevård kan verka som ett fysiskt verksamhetsställe eller/och på webben.

     

    Ska alla FinFamis verksamhetsmodeller som beskrivs i projektansökan ingå i ett verksamhetsmodellförsök för mental- och missbrukarpatienter?

    I försöket ska alltid ingå åtminstone Prospect-modellen samt vid behov modellerna Etsivä omaistyö (Uppsökande anhörigarbete) och/eller Huomioi omaiset (Beakta de anhöriga).

     

    Kan samma aktör (t.ex. en riksomfattande organisation) delta i olika områden i olika verksamhetsmodellförsök för närståendevård?

    Samma aktör kan delta i olika områden i olika verksamhetsmodellförsök för närståendevård, exempelvis i ett landskap i verksamhetsmodellförsöket Närståendevård av minnessjuka genom samarbete och i ett annat landskap i skapandet av en verksamhetsmodell för närståendevård av barn.

     

    Kan volontärernas insats beaktas som en del av projektets egen finansieringsandel om en beräkningsgrund har fastställts för insatsen?

    Frivilligarbete godkänns inte som en del av den egna finansieringsandelen.

     

    Kan privata serviceproducenter väljas genom direktupphandling eller bör varje tjänst (undersökningarna av välmående, handledningen i arbetet, geriatritjänsterna, apotekens dosdispensering, den träning som läroanstalterna producerar) konkurrensutsättas separat?  Om de måste konkurrensutsättas, hinner de på något sätt med i finansieringsansökan? Om konkurrensutsättningen görs först i början av projektet, hur görs budgeteringen i detta fall?

    Detta är en fråga som vi själv också har utrett. Som regel söker vi stora konsortier, där det gärna får ingå många olika organisationer, d.v.s. de ovannämnda skulle kunna vara med i ansökan genast i början och eventuellt komma med som direkta mottagare av statsbidrag. Om ärendet inte är klart ännu i ansökningsskedet, lönar det sig att anteckna i ansökan den eventuella fortsatta upphandlingen och finansieringen som ska reserveras för den. Hur det sker, ska ytterligare utredas. Det bör beaktas att projektets upphandlingar alltid ska konkurrensutsättas om upphandlingens värde är minst 30 000 euro.

     

    Innehåller en finansieringsansökan konsortiets alla parters insats och ni skiljer åt kommunernas andel (den större finansieringsandelen) från de övriga? Om den ansvariga sökanden är en viss kommun, bestäms hela finansieringsandelen enligt kommunernas andel?

    Den sökande organisationen anger i sin finansieringsansökan de som genomför projektet och vilken finansieringsandel de som genomför varje projekt står för. Finansieringen som SHM beviljar bestäms inte enligt den ansvariga sökanden, utan som en helhet, där de olika sökandes finansieringsandelar inverkar. Kommunernas och de övriga projektaktörernas uppgifter och andelar måste skiljas åt redan i ansökningsskedet. Statsunderstödsprocenten kan vara olika för en kommun och exempelvis en organisation.

     

    Kan budgeten som presenteras i finansieringsansökan också innehålla kostnader för undersökning av välmående av närstående- och familjegårdarna? Hur är det med kostnaderna för handledning i arbete i grupp, som är en ny form av stöd?

    Avsikten är att de föreslagna ändringarna i lagstiftningen som gäller närstående- och familjevård träder i kraft den 1 juli 2016. För ändringarna i lagstiftningen anvisas på normalt sätt ett kalkylerat tillägg i statsandelen för kommunal basservice. Statsandelen för kommunernas nya uppgifter är idag 100 procent. Ett spetsprojekt är inte avsett för finansiering av reformer i lagstiftningen, i allmänhet inte heller för finansiering av kommunernas basverksamhet, men med de verksamhetsmodeller som etableras och utvecklas i spetsprojektet kan man stöda verkställandet av lagstiftningen.  

     

    Godkänns de kommunansvariga för närståendevården och familjevården, som utses från varje kommun/samkommun, som kommunernas egen finansieringsandel?

    Arbetsinsatsen för de kommunansvariga för närståendevården och familjevården som utses från en kommun/samkommun kan godkännas som kommunernas egen finansieringsandel. I ansökan bör beskrivas deras roll i etableringen/utvecklingen av verksamhetsmodellen/modellerna.