FI SV

Programmet för utveckling av barn- och familjetjänsterna (LAPE) – från fragmentariskt utvecklingsarbete mot en övergripande reform och en bestående förändring

Vi genomför en förändring som leder till tjänster som är barn- och familjeorienterade, samordnade, svarar mot behoven och ges i rätt tid!

Ändringar i beslutsfattandet och servicesystemet som eftersträvas till 2019

  • I kommunerna, de självstyrande områdena och de statliga myndigheterna har man inom beslutsfattandet och tjänsterna förbundit sig till en verksamhetskultur som främjar barnens rättigheter.

  • Alla tjänster för barn, ungdomar och familjer har samordnats till en integrerad, barn- och familjeorienterad helhet av tjänster. Reformarbetet har inletts i kommunerna och i de självstyrande områdena.

  • Tillgången till tjänster i rätt tid har förbättrats, när stödets tyngdpunkt har skjutits över från kurativa tjänster till allmänna och förebyggande tjänster som är gemensamma för alla och till stöd och vård som ges i ett tidigt skede.

  • Den nationella styrningen, lagstiftningen och övriga ledningen har reformerats för att stödja en bestående förändring.

  • Innehållet i utbildningen och verktygen för personer som arbetar med barn, ungdomar och familjer har förnyats för att stödja reformen.

  • Betydande kostnadsbesparingar har uppnåtts genom ett minskat behov av kurativa tjänster och ett minskat antal vårdnadstvister.

  • Man har på ett kostnadseffektivt sätt kunnat svara mot barns och familjers välfärdsbehov inom ramen för krympande offentliga anslag.

Väntade förändringar i barnens, ungdomarnas och familjernas välfärd till 2025

  • Jämlikheten mellan olika slags barn och ungdomar samt olika slags familjeformer har ökat och ojämlikheten minskat.
  • Barnens, ungdomarnas och familjernas egna resurser, livskompetens samt känsla av delaktighet och av att bli sedda har stärkts.

De styrande principerna för utvecklingsprogrammet

  1. Barnets rättigheter och barnets bästa

  2. Stärkande av barnens, ungdomarnas och familjernas egna resurser

  3. Barn- och familjeorientering

  4. En mångfald av familjeformer

Hur genomförs reformen?

Reformhelhet I: En verksamhetskultur som stärker barnets rättigheter

  • man börjar utvärdera vilka konsekvenser besluten har för barnen

  • verktyg för barnorienterad budgetering

  • verktyg för bättre uppföljning av barnens välbefinnande och tjänsterna för barn

  • en modell för familjevänliga arbetsplatser genomförs i praktiken

  • en modell för ledning som överskrider förvaltningsgränserna

  • de som arbetar inom området får "verktygslådor" med evidensbaserade metoder för stöd i ett tidigt skede

  • utbildningen för de som arbetar inom området stöder reformen

  • ändringar av lagstiftning och styrning med början från behov i anslutning till social- och hälsovårdsreformen och kommunernas nya roll

Reformhelhet II: Barn- och familjeorienterade tjänster

  • klientorienterade, verkningsfulla tjänster i rätt tid i den verksamhetsmiljö som skapas i samband med kommunernas nya roll i och med social- och hälsovårdsreformen

  • ett nätverk av lågtröskeltjänster (familjecentrum)

  • barnskyddet reformeras i enlighet med klienternas behov

  • en helhet av krävande tjänster (kunskaps- och stödcentrum)

  • stödet för föräldraskap stärks

  • tjänsterna i anslutning till skilsmässosituationer stöder försonlighet

  • småbarnspedagogiken och skolan stöder barnets välbefinnande

  • behoven av att utveckla tjänsterna för ungdomar utreds

Tidsplan

1. Utvärderingar av situationen i landskapen och regionrunda våren 2016.
2. Statsrådsbeslut om riktlinjerna för utvecklingsprogrammet (barn- och familjeorienterade tjänster) våren 2016.
3. Ansökan om startunderstöd/försök i landskapen hösten 2016.
4. Utvecklingsprogram för landskapen 2017–2018 (innefattar utvärderings- och uppföljningsundersökning).
5. Slutsatser och statsrådsbeslut om en fortsättning våren 2019.

Bekanta dig med projektplanen