Till dem som ordnar screening

Enligt förordningen om screening (339/2011) är kommunen skyldig att ordna bröstcancerscreening för kvinnor i åldern 50–69 år (födda 1947 eller därefter).

Det ska ges tillräcklig information om screeningens innehåll och effekter. Den som ordnar screeningen ansvarar för att informationen ges. Det bästa sättet att förmedla information om bröstcancerscreening är att ge information i kallelsen till screeningundersökning, eftersom den når alla kvinnor i den åldersgrupp som screeningen gäller.

Screeningprocessen

Val av åldersgrupper

Kommunen fastställer den målgrupp som kallas till screeningundersökning. Enligt förordningen om screening ska åldersgruppen 50–69 år erbjudas bröstcancerscreening.

Val av utförare av screeningen

Kommunen väljer den som utför screeningen. Denna aktör ska ha tillräcklig sakkunskap (utbildning och erfarenhet) och sådan utrustning som krävs för verksamheten. Om kommunen inte genomför screeningen i egen regi, väljer kommunen en tjänsteproducent som den beställer screeningen av.

• Syöpäseulontapalvelujen hankinta -opas (Kommunförbundet)

Beställning av adressuppgifter

Screeningenheten beställer målgruppens adressuppgifter från Befolkningsregistercentralen och kallar dem som ingår i målgruppen till screening. Det går också att köpa genomförandet av kallelsen som en tjänst av Cancerföreningen i Finland. Cancerföreningens tjänst innehåller uttag av målgruppen ur befolkningsregistret, sändande av kallelserna samt produktion av screeningblanketter och övrigt material som används vid screeningen.

• Massundersökningsregistret (Cancerorganisationernas webbsida)

Sändande av kallelse och påminnelse

Kallelsen till bröstcancerscreening ska vara ett personligt brev där tidpunkten för screeningundersökningen anges. I kallelsen ska också nämnas hur man kan annullera eller ändra tiden.

Den enhet som utför bröstcancerscreeningen kan skicka ut en påminnelse till dem som inte kommer till screeningundersökning vid reserverad tidpunkt.

Mammografi

En röntgenskötare tar röntgenbilderna (en bild framifrån och en snett från sidan) och två röntgenläkare bedömer bilderna (dubbelgranskning). Om kvinnan har bröstimplantat görs det i allmänhet även specialprojektioner. Mammografiundersökningen antecknas i den blankett som är avsedd för insamling av kontrolluppgifter om screeningen.

Ny bildtagning

Om screeningundersökningen misslyckas tekniskt, kan kvinnan kallas till en ny undersökning. För att undvika obefogad oro är det bra att i kallelsen till den nya undersökningen nämna att man inte har hittat något avvikande.

Fortsatta undersökningar

Om röntgenläkarna misstänker något avvikande, kallas kvinnan till fortsatta undersökningar antingen per telefon eller per brev. De fortsatta undersökningarna genomförs antingen vid en screeningenhet eller på ett sjukhus. De är avgiftsfria. Om de genomförs vid ett sjukhus, kan dock en poliklinikavgift tas ut. Information om detta ska ges i kallelsen till fortsatta undersökningar.

Om kallelsen sker per telefon, är det motiverat att utarbeta anvisningar om vad som ska sägas till den som kallas. Tillräcklig information kan minska ångest och rädsla; största delen av resultaten från de fortsatta undersökningarna är trots allt godartade. En tredjedel skickas till operation vid sjukhus, men alla de som opereras har ändå inte bröstcancer.

Möjliga fortsatta undersökningar är

• tilläggsbilder (bild från sidan, förstorad detaljbild)
• ultraljudsundersökning
• nålbiopsi (finnålsbiopsi eller grovnålsbiopsi)
• kontraströntgen av bröstkörtelgångarna (galaktografi dvs. ductografi)
• tömning av vätskefyllda blåsor (pneumocystografi)
• markerande trådar och färgmärkning av förändringen i bröstet.
• magnetröntgen före operation (i sällsynta fall)

Svarsbrev

Till den som har varit på screeningundersökning ska det skickas ett skriftligt svarsbrev där resultatet av undersökningen tydligt framgår.

Registrering

Den som beställer bröstcancerscreening är skyldig att se till att resultaten från screeningen skickas till massundersökningsregistret. I massundersökningsregistret samlas uppgifter om screeningkallelser och screeningundersökningar från hela landet. Av de insamlade uppgifterna produceras årsstatistik över screeningen, och den publiceras sedan som en del av den nationella cancerstatistiken.

• Massundersökningsregistret (Cancerorganisationernas webbsida)

Utvärdering av resultaten av screeningen

Kommunen ska se till att de enheter som utför bröstcancerscreeningen sänder uppgifterna om screeningen till massundersökningsregistret. Uppgifter om screeningen samlas upp om de som kallas till bröstcancerscreening, om de som deltagit i screeningen och om de som varit på fortsatta undersökningar. Massundersökningsregistret använder uppgifterna både för allmän utvärdering av screeningen och för uppföljning av kvaliteten hos enheternas verksamhet. I massundersökningsregistret registreras också uppgifter om fortsatta undersökningar, patologiska prover och kirurgiska åtgärder.

Kvalitetsledning

Kvalitetsledningen av bröstcancerscreeningen regleras av nationella kvalitetsledningsanvisningar och Europeiska unionens kvalitetsledningsanvisningar.

För genomförandet av screening som medför exponering för strålning måste det alltid upprättas ett screeningprogram, som ska lämnas till Strålsäkerhetscentralen för granskning innan screeningen inleds.

• Social- och hälsovårdsministeriets förordning om medicinsk användning av strålning 423/2000

Strålsäkerhetscentralen (STUK) övervakar screeningenhetens tekniska kvalitetssäkring. STUK har meddelat strålsäkerhetsdirektiv (ST-direktiv) om säkerheten vid strålningsverksamhet i samband med mammografiscreening.

• ST-direktiv 3.8: Strålsäkerhet vid mammografiundersökningar