FI SV

Screening av bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor; mer än fyratusen finländska kvinnor insjuknar varje år. Prognosen för bröstcancer är relativt god, eftersom 89 procent av de insjuknade fortfarande lever fem år efter att sjukdomen konstaterats.

Genom screeningundersökningar försöker man upptäcka bröstcancer tidigare än vad som är möjligt utan screening. I Finland deltar kvinnor aktivt i bröstcancerscreeningarna: kvinnor i åldern 50–69 år kallas till screening vartannat år och nästan 90 procent deltar.

Fördelar och nackdelar med bröstcancerscreening

Den viktigaste fördelen med bröstcancerscreening är att dödligheten i bröstcancer minskar. Dödligheten i bröstcancer hos kvinnor över 50 år som kallats till screening är ungefär 22 procent lägre än hos kvinnor som inte kallats till screening. Screeningen kan årligen förhindra ett dödsfall i bröstcancer per cirka 6 000 kallade kvinnor: genom screeningen förhindras således cirka 50 bröstcancerdödsfall i Finland årligen.

Med hjälp av screening hittas bröstcancer vanligen tidigt. Om cancern konstateras i ett tidigt skede ökar möjligheterna till behandling som skonar bröstkörtelvävnaden.

Nackdelar med screeningen är överdiagnostisering och överbehandling. En del av den cancer som hittas via bröstcancerscreening är sådan cancer som växer långsamt och som aldrig skulle ha krävt behandling. All cancer behandlas, eftersom man inte på förhand vet vilka tumörer som börjar växa.

En nackdel med bröstcancerscreening är också onödiga misstankar om avvikelser (s.k. falska positiva fynd). På screeningbilderna syns ofta förändringar som i de fortsatta undersökningarna visar sig vara godartade. De fortsatta undersökningarna och väntan på dem orsakar oro och besvär i onödan.

Screeningen hittar inte all cancer. Trots ett normalt screeningresultat kan kvinnan insjukna i bröstcancer före nästa screeningundersökning. Bröstimplantat kan täcka bröstvävnaden och därmed göra det svårare att diagnostisera bröstcancer.

Att bröstet exponeras för strålning vid screeningen innebär att risken för bröstcancer ökar en aning: enligt uppskattningar orsakar detta 1–2 bröstcancerdödsfall per en miljon screeningundersökta kvinnor.

Kallelse till bröstcancerscreening

Bröstcancerscreeningen ordnas av kommunens screeningenhet som skickar en personlig, skriftlig kallelse till kvinnor i screeningålder. I kallelsen anges tidpunkten för screeningen som vid behov kan ändras på det sätt som beskrivs i kallelsen. Om kvinnan har bröstimplantat ska hon före undersökningen meddela om detta till screeningenheten, eftersom man då behöver reservera längre tid för undersökningen. Inbjudan kommer 2–3 veckor före screeningundersökningen. En person som fått kallelse men som väljer att inte delta i screeningen ska helst meddela screeningenheten om sitt beslut. På så sätt kan tiden ges till någon annan som vill ändra sin tid.

Kallelse till screening skickas utgående från uppgifterna i befolkningsregistret och därför skickas kallelse också till kvinnor hos vilka tidigare konstaterats bröstcancer.

Kvinnor under 50 år och kvinnor över 70 år får delta i screening endast med särskilt tillstånd, till exempel om screeningen ingår i ett forskningsprojekt. För kvinnor som hör till riskgruppen för bröstcancer (släkter med stor risk och personer med gendefekt BRCA1, BRCA2 eller p53) rekommenderas regelbunden uppföljning som utöver läkarbesök ofta också består av magnetröntgen, mammografi och/eller ultraljudsundersökning.

Om du av någon orsak inte får en kallelse under screeningåret, kan du kontakta kommunens hälsovårdsväsende.

Att förbereda sig för bröstcancerscreening

  • Det är bra att till screeningundersökningen ta med sig kallelsen och körkort eller annan motsvarande legitimation för personidentifiering. Även om själva undersökningen inte tar lång tid, lönar det sig ändå att reservera ungefär en halv timme tid för besöket. Undersökningen förutsätter inga förberedelser.
  • Om brösten är mycket känsliga till exempel på grund av menstruationscykeln, lönar det sig att byta den reserverade tiden.
  • Före den egentliga bildtagningen kontrollerar röntgenskötaren personuppgifterna och frågar om eventuella förändringar som gäller brösten (operation, knöl) och hormonersättningsbehandlingar. Det lönar sig att i förväg göra sig beredd på dessa frågor. En person som tidigare deltagit i mammografi bör ta med sig de tidigare bilderna för jämförelse. Detta avser sådana bilder som tagits på privat mottagning och som förvarats hemma. Jämförelsen är viktig, eftersom bröstcancer i en del fall avbildas som förtätningar som är svåra att urskilja i bröstets körtelstruktur och som inte går att upptäcka innan de växer eller annars förändras. Bilder som tagits vid tidigare screeningar finns i allmänhet vid screeningenheten, men det kan förekomma problem med överföringen av bilder bland annat för att kommunen till följd av konkurrensutsättning kan köpa screeningtjänster av olika enheter varje år.
  • Om man har bröstimplantat är det bra att före screeningundersökningen ta reda på implantatets märke och vilket år implantatet opererades in.

Information om mammografi för kvinnor med bröstimplantat (pdf)

Hur screeningundersökningen går till

Bröstcancerscreeningen kan genomföras vid en privat eller allmännyttig läkarstation, en hälsovårdscentral, kommunens screeningstation eller en mobil screeningenhet (screeningvagn).

Den metod som används är mammografi. Röntgenskötaren tar bilder av brösten från två riktningar (snett från sidan och framifrån) med hjälp av en mammografiapparat på så sätt att det bara bröstet pressas ihop mellan en platta och skivan med röntgenfilm.

Två specialister i radiologi bedömer mammografibilderna var för sig. Därefter går specialisterna tillsammans på nytt igenom sina fynd. Om bröstcancer inte kan uteslutas kallas kvinnan till fortsatta undersökningar. Denna dubbelgranskning ökar tillförlitligheten med 10–15 procent.

På mammografibilderna kan det finnas många olika slags förändringar som kräver ytterligare utredning. Bröstcancer syns som förtätningar eller förkalkningar i vävnaden. Största delen av de förkalkningar som syns på bilderna är godartade.

Resultatet från screeningundersökningen skickas inom tre veckor. Största delen får ett brev där det står att inget som tyder på bröstcancer hittats vid screeningen. Om avvikelser hittas på bilderna, blir personen kallad till fortsatta undersökningar. Bilderna kan också tekniskt vara otillräckliga och då behövs en ny bildtagning för att säkerställa resultatet. Kallelse till både fortsatt undersökning och ny bildtagning sker antingen per brev eller per telefon.

Fortsatta undersökningar

Hos 2–3 procent av dem som deltar i bröstcancerscreening hittas ett avvikande fynd. Dessa personer kallas till fortsatta undersökningar (ytterligare utredningar) för att bekräfta resultatet. De fortsatta undersökningarna genomförs antingen vid en screeningenhet eller på ett sjukhus. Praxis är olika i kommunerna och beror bland annat på var screeningundersökningarna utförs. De fortsatta undersökningarna är avgiftsfria. Om de genomförs vid sjukhus, kan en poliklinikavgift tas ut. Information om detta ges i kallelsen till fortsatta undersökningar.

De vanligaste fortsatta undersökningarna är mammografiska tilläggsbilder (bild från sidan, förstorad detaljbild), ultraljudsundersökning och nålbiopsi.

Fortsatta undersökningar som görs mera sällan är kontraströntgen av bröstkörtelgångarna (galaktografi, dvs. ductografi), tömning av vätskefyllda blåsor (pneumocystografi) samt markerande trådar och färgmärkning av förändringen i bröstet. Magnetröntgen används som kompletterande undersökning endast i sällsynta fall, bland annat före operation.

Största delen av resultaten av de fortsatta undersökningarna är godartade. En tredjedel skickas till operation vid sjukhus, men alla de som opereras har ändå inte bröstcancer.

Uppgifter om kallelser och undersökningar till massundersökningsregistret

Uppgifter om kallelserna till screening och screeningundersökningarna skickas till massundersökningsregistret som finns i anslutning till Finlands cancerregister. Cancerregistret för ett nationellt massundersökningsregister över bröstcancer och utarbetar nationell statistik över screeningar.

Cancer mellan screeningarna

Intervallcancer är cancer som uppkommer mellan två screeningundersökningar, dvs. under tiden mellan en bröstcancerscreening där personen konstaterats vara frisk och följande screeningundersökning. Ungefär var tredje fall av bröstcancer hos kvinnor i screeningålder är intervallcancer. Antalet fall av intervallcancer ökar när intervallet mellan screeningarna blir längre.

Risken för intervallcancer är förhöjd hos kvinnor med tät bröstvävnad och kvinnor som får hormonersättningsbehandling och risken minskar när kvinnan blir äldre.

En del av kvinnorna i screeningålder deltar i mammografiundersökningar mellan screeningarna, om den behandlande läkaren har remitterat dem till undersökning på grund av symtom eller förhöjd risk (t.ex. hormonersättningsbehandling). Detta kan vara en orsak till att cancer upptäcks mellan screeningarna och inte vid följande screening.

Mammografiundersökning mellan screeningarna rekommenderas inte för kvinnor som inte har symtom och som inte hör till grupperna med hög risk för bröstcancer.

Mer information

Tuija Kumpulainen, Direktör 
STM, Hyvinvointi- ja palveluosasto / HPO, Palvelut-yksikkö / PAL, Aikuiset-tulosryhmä / AIKU 0295163280   förnamn.efternamn@stm.fi

Aktuellt