FI SV

Frågor och svar ‒ familjevårdslagen

Lagen om familjevård trädde i kraft den 1 april 2015. Vi har nedan sammanställt det som ofta frågas om familjevård.

Fattas en fråga som du undrar över? Skicka i så fall din fråga till juristen Erkki Papunen, fornamn.efternamn@stm.fi. Vi använder din feedback för att komplettera sektionen.  

Frågor och svar

  • Målet med den nya familjevårdslagen och viktiga ändringar av lagen

    Vad förändrades i den nya familjevårdslagen?

    Lagreformen gör det möjligt att ge familjevård förutom i familjevårdarens hem även i den vårdbehövandes eget hem. Kommunen gör en individuell bedömning av varje klient om hur och var familjevården ordnas för att den bäst ska svara mot klientens behov.

    Lagändringen ger kommunerna en tydligare möjlighet som baserar sig på lagen att ordna familjevård på det sätt som de väljer. Kommunerna kan ordna familjevård själva eller köpa tjänsten av en producent av privat familjevård. Ett uppdragsavtal om familjevård ingås fortsatt mellan kommunen eller samkommunen och en familjevårdare. Ett avtal om ordnande av familjevård ingås mellan kommunen och ett professionellt familjehem.

    Varför ändrades lagen?

    I den nya familjevårdslagen har man slagit samman de tidigare bestämmelserna i socialvårdslagen och familjevårdslagen som gäller familjevård. Lagstiftningen om familjevård har tidigare varit svårtolkad och splittrad i olika lagar. På grund av den splittrade lagstiftningen har olika klientgrupper inte behandlats jämlikt.

    I den nya lagen har även bestämmelserna preciserats. Särskilt ställningen för familjevården av äldre och personer med funktionsnedsättning har förbättrats. Lagen har bättre än tidigare beaktat de behov som den åldrande befolkningen ger upphov till och behovet att minska institutionsvård för äldre. Avsikten är att med hjälp av den nya familjevårdslagen öka familjevården av äldre människor och personer med funktionsnedsättning i framtiden.

    Vad är målet med den nya familjevårdslagen?

    Målet med den nya familjevårdslagen är att erbjuda de som är i familjevård möjlighet till vård under hemliknande förhållanden och till nära människorelationer samt att främja deras grundtrygghet och sociala relationer.

    Den nya familjevårdslagen medverkar också till att göra det lättare att skräddarsy familjevården i enlighet med de vårdbehövandes behov och intressen. Ordnande av familjevård i den vårdbehövandes hem kan komma i fråga till exempel i en situation där den vårdbehövande har många hjälpmedel som inte kan flyttas eller får plats hos familjevårdaren.

    Varför ökar man familjevården av äldre och personer med funktionsnedsättning?

    Kostnaderna för service för äldre och personer med funktionsnedsättning ökar snabbt för närvarande. Orsaken bakom detta är dyrare vård, ökat antal klienter och fler placeringar i institutionsvård. Familjevård är ekonomiskt sett ett förmånligare alternativ än serviceboende eller institutionsvård. Genom ökad familjevård kan man minska tyngre serviceformer, så som institutionsvård.

    Målet med den nya lagen har också varit att förbättra ställningen för familjevården av äldre människor och personer med funktionsnedsättning samt att erbjuda större möjligheter än tidigare att skräddarsy den vård som ges i enlighet med klientens behov. En bedömning av vilken vårdform som lämpar sig bäst för personens behov görs dock fortfarande för varje klient, vare sig det är fråga om institutionsvård, serviceboende eller familjevård.

  • Kvaliteten på familjevården och antalet personer som vårdas

    Inverkar den nya familjevårdslagen på antalet personer som vårdas?

    Enligt familjevårdslagen får högst fyra personer vårdas samtidigt i familjevård som baserar sig på uppdragsavtal. Om det är fråga om myndiga personer eller äldre människor gör dock lagen det möjligt att vårda högst sju personer i familjevård som baserar sig på uppdragsavtal. Då ska man dock beakta att funktionsförmågan, vårdbehovet och umgänget sinsemellan hos personer som vårdas möjliggör att fler än fyra personer vårdas.

    I professionella familjehem får samtidigt vårdas högst sju personer, om det på vårdstället bor minst två personer som svarar för vården, fostran eller den övriga omsorgen i familjehemmet och dessa uppfyller behörighetsvillkoren enligt familjevårdslagen.

    I såväl den professionella familjevården som familjevården som baserar sig på uppdragsavtal inkluderas i det maximala antalet personer som vårdas barn under skolåldern och andra personer i behov av särskild vård eller omsorg som bor i samma hushåll. Därtill ska antalet personer som vårdas ställas i relation till antalet familjevårdare, den vård och fostran som personerna behöver samt verksamhetens natur.

    Varför får högst fyra barn och unga placeras i ett familjehem?

    Begränsningen av maximalt antal barn som vårdas i familjen har gjorts med tanke på barnets bästa. Barn behöver annorlunda vård, fostran och omsorg än myndiga personer. Ofta har barn från flera familjer placerats i familjehemmet. Barn som placeras har helt olika bakgrund och de har traumatiska upplevelser bakom sig som ökar kraven på vård. När målet inom barnskyddet är att minska omhändertagandet av barn med hjälp av stödåtgärder inom öppenvården, innebär detta att de barn som ska placeras är ännu svårare att vårda. Barnets bästa stöds starkt av att det kan få tillräckligt med tid och omsorg av de vuxna liksom nära mänskliga relationer, vilka förstärker barnets grundtrygghet och sociala färdigheter och hjälper det att återhämta sig från eventuella övergrepp.

    Det är dock möjligt att placera syskon i samma familjehem trots att gränsen för fyra vårdbehövande då skulle överskridas i familjehemmet. Om fler än fyra barn vårdas och det inte är fråga om syskon, ska barnen vårdas inom professionell familjevård. Den professionella familjevården kan bättre svara mot ett större antal personer som vårdas på grund av högre utbildningskrav för familjevårdare och även tillsynen är bättre.

    Vad innebär detta för familjehem där det för närvarande vårdas fler än fyra barn. Kommer man att tvingas att omplacera barnen i dessa familjehem till den professionella familjevården i och med lagreformen?

    Med övergångsbestämmelsen i lagen säkerställs att några förändringar av de nuvarande placeringarna inte behöver göras. Familjevård som baserar sig på ett avtal som ingåtts innan lagen trädde i kraft kan fortgå så länge som vårdbehovet hos den som vårdas förutsätter detta.

    Kommer man i fortsättningen att vara mer benägen att placera barn i familjevård i problemsituationer?

    Målet med lagreformen är inte att öka mängden familjevård inom barnskyddet. Målet är snarare att främja barnets positiva utveckling och välfärd, förebygga barnets och familjens problem och ingripa i tid mot problem som observerats. Målet för den nya socialvårdslagen är bland annat att stöda familjer i ett så tidigt skede som möjligt. Man har också satsat på att öka antalet tjänster med låg tröskel och tjänster som ges hemma. Vård utom hemmet och familjevård som ingår i denna är även i fortsättningen den sista utvägen. I problemsituationer syftar man i första hand till att erbjuda familjer stöd, hjälp och information.

    Familjevård är dock även i fortsättningen den primära placeringsformen när det gäller vård utom hemmet inom barnskyddet. Ett barn placeras i institutionsvård bara om vård av barn utom hemmet inte kan ordnas som familjevård eller någon annanstans på ett sätt som motsvarar barnets bästa.

  • Familjevård baserad på uppdragsavtal eller professionell familjevård?

    Vem kan i fortsättningen vara familjevårdare?

    Den nya lagen gör en distinktion mellan två olika former av familjevård: familjevård som baserar sig på uppdragsavtal och professionell familjevård. I familjevård som baserar sig på uppdragsavtal räcker det med introducerande utbildning för familjevård och lämplighet för uppgiften. Man har velat hålla utbildningskravet lågt på familjevård som baserar sig på uppdragsavtal för att vi ska kunna ha tillräckligt med familjevårdare i landet och totalkostnaderna för servicen hålls på en rimlig nivå. 

    Professionell familjevård är däremot tillståndspliktig verksamhet, där familjevårdaren ska ha större erfarenhet och lämplig utbildning för uppgiften till exempel inom det sociala området.

    Vad förutsätter ordnandet av professionell familjevård?

    Ordnandet av professionell familjevård förutsätter att minst två familjevårdare ansvarar för verksamheten som på grundval av sin utbildning, erfarenhet eller personliga egenskaper är lämpliga att ge familjevård. Dessutom ska minst den ena vårdaren ha lämplig utbildning för uppgiften och tillräcklig erfarenhet av att arbeta med vård och fostran.

    Ett professionellt familjehem ska ha ett tillstånd för sin verksamhet. Om tillstånd ansöks hos det regionförvaltningsverk inom vars verksamhetsområde servicen produceras. Om servicen produceras inom fler än ett regionförvaltningsverks verksamhetsområde, ansöks om tillstånd hos Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira.

    Med professionell familjevård kan man bättre svara mot behoven hos personer som behöver mer krävande vård samt större antal personer som vårdas än i familjevård som baserar sig på uppdragsavtal. Kommunerna eller samkommunerna ingår avtal om ordnande av familjevård med en professionell familjevårdare.

    Professionell familjevård och professionella familjehem är allmänt använda benämningar, och med båda avses samma vårdformer.

  • Tillsyn över familjevården och familjevårdarens anmälningsskyldighet

    Hur utövas tillsynen över familjevården i fortsättningen?

    Den kommun som placerat den vårdbehövande ska se till att den som placerats i familjevård får den service som behövs och placeringen genomförs enligt lagen. Ansvaret över tillsynen hör till den kommun som ordnar placeringen även när familjevården för den vårdbehövande sker i en annan kommun. Placerarkommunen ska även se till att den vårdbehövande under den tid placeringen varar får den service och de stödåtgärder som behövs av den kommun där personen är placerad.

    Vilka grundade anledningar finns det för att förrätta en inspektion utan förhandsanmälan?

    Det ansvariga organet för socialvården i både placerarkommunen och i placeringskommunen får inspektera verksamheten på platsen för familjevård samt de verksamhetsenheter och lokaler som används vid ordnandet av verksamheten när det finns grundad anledning att förrätta en inspektion. En grundad anledning kan till exempel vara en egen begäran att förrätta inspektion av någon inom familjevården eller annan anmälan som kommit till kommunen där man misstänker missförhållanden i familjehemmet som kräver en inspektion. Lokaler som avses för boende av permanent natur får inspekteras bara om det är nödvändigt för att säkerställa klientens ställning och behörig service.

    Vilka slags förändringar i familjehemmet är familjevårdaren skyldig att anmäla?

    Som förändring ses till exempel att en ny vårdbehövande kommer till familjehemmet eller en som tidigare varit i tillfällig vård flyttar till familjehemmet för att vara permanent närvarande.

    Till vem ska familjevårdaren anmäla förändringar i familjehemmet?

    Familjevårdaren är skyldig att anmäla förändringar i familjevården till

    • ansvariga arbetstagare i alla de kommuner varifrån vårbehövande har placerats i familjehemmet och
    • den kommun där familjehemmet är beläget.

    Anmälningsskyldigheten gäller alla familjevårdare oavsett avtalstyp.

Mer information