FI SV

Ofta förekommande frågor om körshälsa

 

Varför utfärdas en ny förordning om körhälsa?

En förordning om körhälsa utfärdas med stöd av körkortslagen (386/2011) och genom den implementeras de krav i fråga om körhälsa som anges i direktivets bilaga III. Direktivet innehåller bestämmelser om minimikraven på körhälsa men bestämmelserna kan skärpas nationellt. Genom förordningen utfärdas närmare bestämmelser om kraven på synfältet och andra medicinska krav.

Innehållet i den nya förordningen om körhälsa motsvarar ganska långt den tidigare regleringen och de tidigare anvisningarna.

I vilka situationer tillämpas de medicinska krav som anges i förordningen om körhälsa?

De krav som anges i förordningen om körhälsa tillämpas i alla situationer där en persons körförmåga bedöms. Sådana situationer är t.ex. ansökan om ett nytt körkort, regelbundna kontroller eller situationer där polisen bestämt att ett läkarutlåtande om körförmåga ska visas upp.

Omfattas alla förare av likadana krav i fråga om körhälsa?

Enligt direktivet och körkortslagen gäller kraven i fråga om körhälsa separat för grupp 1 och grupp 2. De körkortskategorier som hör till grupp 1 gäller mopeder, motorcyklar och personbilar och de körkortskategorier som hör till grupp 2 gäller lastbilar och bussar.

På taxiförarna tillämpas de medicinska kraven i grupp 2.

Vad föreskrivs det om krav på synen?

Kraven i fråga om synskärpa blev mildare, men om kraven på synfält föreskrivs det mer exakt än tidigare. Också andra störningar i synfunktionerna som kan äventyra körsäkerheten beaktas. Sådana är t.ex. mörkerseende, bländnings- och kontrastkänslighet och dubbelseende.

Om en förare av fordon i grupp 1 har blivit blind på det ena ögat eller har drabbats av dubbelseende, bör han eller hon ha en anpassningsperiod på 6 månader då ögat vänjer sig vid situationen och efter det bör han eller hon avlägga körprov med godkänt resultat. Om en förare av fordon i grupp 2 har fått väsentligt nedsatt syn på ett öga, måste han eller hon sluta köra under en anpassningsperiod på 3 månader varefter ett körprov ska avläggas.

Kan en förare med rörelsehinder uppfylla kraven på körhälsa med hjälp av manöverorgan?

För att kraven på körhälsa ska uppfyllas krävs det att en läkare bedömer sjukdomens eller skadans inverkan på körförmågan. Läkaren kan i sitt utlåtande rekommendera avläggande av körprov, uppvisande av prov på körförmågan, manöverorgan eller en ortopedisk protes. Om en person lider av en fortskridande sjukdom, ska en läkare regelbundet bedöma huruvida kraven på körhälsa uppfylls.

Enligt den nya förordningen kan sådan funktionsnedsättning som orsakas av rörelsehinder nu korrigeras med hjälp av manöverorgan också när det gäller lastbils-, buss- och taxiförare.

Kan personer som är beroende av rusmedel uppfylla kraven på körhälsa?

En person som är beroende av rusmedel uppfyller inte kraven på körhälsa. Kraven på körhälsa kan dock uppfyllas om personen kör ett fordon utrustat med alkolås.

Om en person som bedömts vara beroende av rusmedel kan visa att han eller hon har varit nykter under en tillräckligt lång tid, kan körrätten återställas. Detta kräver ett utlåtande av en läkare som är insatt i berusningsmedelsområdet samt regelbunden uppföljning. Efter att körrätten återställts ska personens hälsa kontrolleras minst en gång om året tills han eller hon inte längre kan anses vara beroende av alkohol.

Vilka sjukdomar påverkar körhälsan?

En läkare ska bedöma huruvida en person uppfyller kraven på körhälsa ur ett helhetsperspektiv, med beaktande av alla sjukdomar, skador och förändringar i hälsotillståndet som påverkar personens körhälsa samt hur dessa i samverkan påverkar körhälsan.

Då körhälsan bedöms ska uppmärksamhet fästas bl.a. vid hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, neurologiska sjukdomar (minnessjukdomar, epilepsi), mentala störningar, njursjukdomar samt organtransplantationer och implantationer av konstgjorda organ.  En läkare ska bedöma hur sjukdomarna påverkar personens körhälsa.

Hur påverkar diabetes körförmågan?

Om en person lider av diabetes som behandlas genom medicinering (tabletter eller insulin), är en regelbunden uppföljning väsentlig med tanke på körhälsan. Körhälsan följs vanligen upp i samband med läkarkontroller i anknytning till diabetesvård.

Sådana situationer där blodsockervärdet sjunker så mycket att personens funktionsförmåga försämras och han eller hon behöver andras hjälp är problematiska med tanke på körmåga. Det väsentliga med tanke på körförmåga är att personen kan hos sig själv identifiera hypoglykemi, dvs. att blodsockervärdet sjunker för mycket, och kan reagera på situationen. Dessutom bör personen vara medveten om betydelsen av att regelbundet mäta sitt blodsocker och riskerna med att blodsockret sjunker för mycket.

Gäller läkarens skyldighet att göra en anmälan till polisen om brister i körförmåga fortfarande?

 

Läkaren är fortfarande skyldig att göra en anmälan till polisen om en persons körförmåga permanent har försämrats. Bestämmelsen har varit i kraft sedan 2004 och den förblir fortfarande i kraft (73 a § i vägtrafiklagen).

När en läkare vårdar en patient ska han eller hon alltid beakta hur sjukdomen påverkar körförmågan och bedöma om kraven på körhälsan uppfylls. Detta gäller alla situationer, inte bara de situationer där patienten har kommit till mottagningen för bedömning av körhälsan. Vid bedömningen av körhälsan använder läkaren de medicinska krav som anges i förordningen om körhälsa.