Könsperspektivet i budgetberedningen

Budgeten är statens viktigaste ekonomiska och verksamhetsmässiga styrinstrument. Hur de gemensamma medlen fördelas påverkar även direkt vardagen för kvinnor och män.

I ministeriernas budgetförslag ska framställas ett sammandrag av sådan verksamhet inom förvaltningsområdet som har betydande könskonsekvenser. I budgeten ska också nämnas konkretiska målsättningar och åtgärder för att främja jämställdhet mellan könen.

Könsperspektivet behövs inom all verksamhetsmässig och ekonomisk planering

Könsperspektivet (det vill säga hur kvinnor och män berörs av ett ärende) blir en del av all verksamhet när det är integrerat i den verksamhetsmässiga och ekonomiska planeringen. Det är ett viktigt perspektiv bland annat när det gäller resultat- och effektivitetsmål samt i olika nyckeltal och mått.

Könsperspektivet behövs bland annat:

  • i målen för samhällseffekter och verksamhetsresultat
  • i planerings- och måldokument (bl.a. strategin och verksamhetsplanen)
  • i lednings- och styrningspraxis
  • i uppföljningsdokument, nyckeltal och mått.

Hur beaktar jag könsperspektivet i budgetprocessen?

Budgetförslaget ska innehålla en sammanfattande granskning av den verksamhet som hänför sig till budgetpropositionen och som har betydande könskonsekvenser.

Följande kan till exempel lyftas fram i den sammanfattande granskningen:

  • förvaltningsområdets mål för jämställdheten mellan könen
  • konkreta åtgärder för att uppnå målen
  • förändringar som hänför sig till budgeten och som har betydande könskonsekvenser
  • all statistik och alla nyckeltal som rör människor delade in enligt kön.
Den sammanfattande granskningen kräver genomgång av ministeriets verksamhet ur ett könsperspektiv. Det är bra om det här arbetet utförs på de ansvariga avdelningarna, och till stöd för arbetet kan det även behövas ingående analyser av könskonsekvenserna. De tjänstemän som ansvarar för budgeten har till uppgift att försäkra sig om att det här arbetet och avdelningarnas centrala iakttagelser tas upp i budgetförslaget. Det lönar sig dock inte att granska könsperspektivet endast med tanke på budgeten. Om könsperspektivet utgör en del av all verksamhet vid ministeriet, från genomförandet av projekt till beredningen av lagstiftning och åtgärder, är det även lättare att lyfta fram det i budgeten.

Budgetlagarnas könskonsekvenser ska också analyseras. I budgeten ska man fokusera på de stora riktlinjerna, medan det i beredningen av lagar är nödvändigt att analysera könskonsekvenserna i detalj.

12 anvisningar som hjälper dig att analysera könskonsekvenserna

Hur tar jag könsperspektivet i beaktande i resultatstyrningen?

Varje ministerium ska även beakta könsperspektivet i resultatstyrningen av förvaltningsområdets ämbetsverk och inrättningar. Det innebär till exempel:

  • att sätta upp konkreta jämställdhetsmål och indikatorer för uppföljning av dem för de resultatstyrda sektorerna
  • genomgång av befintliga mål ur ett könsperspektiv
  • planering och genomförande av integreringen av könsperspektivet i olika funktioner (t.ex. genom att utarbeta en handlingsplan för jämställdhet)
  • att inleda sådana pilotprojekt och helheter i vilkas genomförande jämställdhetsperspektivet integreras
  • att upprätta och genomföra en personalpolitisk jämställdhetsplan
  • att de nyckeltal och den statistik som rör människor delas in efter kön (till exempel personalstatistiken).
14.12.2009

Könsperspektivet i budgetberedningen

Budgeten är statens viktigaste ekonomiska och verksamhetsmässiga styrinstrument. Hur de gemensamma medlen fördelas påverkar även direkt vardagen för kvinnor och män.

I ministeriernas budgetförslag ska framställas ett sammandrag av sådan verksamhet inom förvaltningsområdet som har betydande könskonsekvenser. I budgeten ska också nämnas konkretiska målsättningar och åtgärder för att främja jämställdhet mellan könen.

Könsperspektivet behövs inom all verksamhetsmässig och ekonomisk planering

Könsperspektivet (det vill säga hur kvinnor och män berörs av ett ärende) blir en del av all verksamhet när det är integrerat i den verksamhetsmässiga och ekonomiska planeringen. Det är ett viktigt perspektiv bland annat när det gäller resultat- och effektivitetsmål samt i olika nyckeltal och mått.

Könsperspektivet behövs bland annat:

  • i målen för samhällseffekter och verksamhetsresultat
  • i planerings- och måldokument (bl.a. strategin och verksamhetsplanen)
  • i lednings- och styrningspraxis
  • i uppföljningsdokument, nyckeltal och mått.
Hur beaktar jag könsperspektivet i budgetprocessen?

Budgetförslaget ska innehålla en sammanfattande granskning av den verksamhet som hänför sig till budgetpropositionen och som har betydande könskonsekvenser.

Följande kan till exempel lyftas fram i den sammanfattande granskningen:

  • förvaltningsområdets mål för jämställdheten mellan könen
  • konkreta åtgärder för att uppnå målen
  • förändringar som hänför sig till budgeten och som har betydande könskonsekvenser
  • all statistik och alla nyckeltal som rör människor delade in enligt kön.
Den sammanfattande granskningen kräver genomgång av ministeriets verksamhet ur ett könsperspektiv. Det är bra om det här arbetet utförs på de ansvariga avdelningarna, och till stöd för arbetet kan det även behövas ingående analyser av könskonsekvenserna. De tjänstemän som ansvarar för budgeten har till uppgift att försäkra sig om att det här arbetet och avdelningarnas centrala iakttagelser tas upp i budgetförslaget. Det lönar sig dock inte att granska könsperspektivet endast med tanke på budgeten. Om könsperspektivet utgör en del av all verksamhet vid ministeriet, från genomförandet av projekt till beredningen av lagstiftning och åtgärder, är det även lättare att lyfta fram det i budgeten.

Budgetlagarnas könskonsekvenser ska också analyseras. I budgeten ska man fokusera på de stora riktlinjerna, medan det i beredningen av lagar är nödvändigt att analysera könskonsekvenserna i detalj.

12 anvisningar som hjälper dig att analysera könskonsekvenserna

Hur tar jag könsperspektivet i beaktande i resultatstyrningen?

Varje ministerium ska även beakta könsperspektivet i resultatstyrningen av förvaltningsområdets ämbetsverk och inrättningar. Det innebär till exempel:

  • att sätta upp konkreta jämställdhetsmål och indikatorer för uppföljning av dem för de resultatstyrda sektorerna
  • genomgång av befintliga mål ur ett könsperspektiv
  • planering och genomförande av integreringen av könsperspektivet i olika funktioner (t.ex. genom att utarbeta en handlingsplan för jämställdhet)
  • att inleda sådana pilotprojekt och helheter i vilkas genomförande jämställdhetsperspektivet integreras
  • att upprätta och genomföra en personalpolitisk jämställdhetsplan
  • att de nyckeltal och den statistik som rör människor delas in efter kön (till exempel personalstatistiken).