FI SV EN

Lagstiftning

Lagstiftning av jämställdhetslagenEnligt grundlagen får ingen utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Vidare förpliktar grundlagen till att jämställdhet mellan könen i samhällelig verksamhet och i arbetslivet främjas, särskilt vad gäller lönesättning och andra anställningsvillkor.

Syftet med jämställdhetslagen är att förebygga diskriminering på basen av kön, främja jämställdheten mellan kvinnor och män samt förbättra kvinnornas ställning, särskilt i arbetslivet. Lagen gäller också dem som hör till könsminoriteterna, till exempel transkönade personer.

Jämställdhetslagen tillämpas i omfattande utsträckning i den samhälleliga verksamheten och olika livsområden, endast privatlivet och religionsutövande har lämnats utanför.

Jämställdhetslagen

Jämställdhetslagen består av tre delar: Främjande av jämställdhet, förbud mot diskriminering och rättsskydd.

Bestämmelserna om att främja jämställdhet gäller myndigheter, utbildningsanordnare och arbetsgivare. I myndigheternas verksamhet är det viktigt att bedöma all verksamhet med tanke på perspektiv av de olika könen. Detta kallas att integrera könsperspektivet. Jämställdheten främjas också genom kvoter.

I läroanstalter och arbetslivet är jämställdhetsplanering det viktigaste redskapet i främjandet av jämställdheten. Myndigheterna, utbildningsanordnarna och arbetsgivarna bör också förebygga diskriminering på grund av könsidentitet och könsuttryck.

Diskriminering på grund av kön är förbjuden i alla sina former. Med diskriminering på grund av kön avses att en person försätts i olika ställning på grund av kön, graviditet, förlossning, föräldraskap, familjeansvar, könsidentitet eller könsuttryck. Sexuella trakasserier på grund av kön, befallningar eller instruktioner att diskriminera eller motåtgärder genom att åberopa rättigheter anses vara diskriminering. Likaså kan diskriminering orsakas av grund som gäller annan person eller antagen grund.

Diskrimineringslagen

I diskrimineringslagen förbjuds diskriminering på grund av ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning , sexuell läggning eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person.

I diskriminenslagen regleras också om främjande av likabehandling.

Arbetsavtalslagen

Arbetsavtalslagen innehåller krav om opartiskt bemötande, förbjuder otillbörligt bemötande av arbetstagare och bestämmelser om återgång till arbetet efter familjeledighet.

Tillsyn över lagstiftningen

Jämställdhetsombudsmannen och diskriminerings- och jämställdhetsnämnden övervakar att jämställdhetslagen efterföljs.

Jämställdhetsombudsmannen kan ge anvisningar och råd till den som misstänker diskriminering i frågor som gäller efterföljande av lagen.

Nämnden kan vid vite förbjuda det diskriminerande förfarandet och förplikta tt en jämställdhetsplan utarbetas.

På ombudsmannens webbplats finns tilläggsinformation om hur man ska göra vid misstankar om att man diskriminerats på grund av sitt kön.

Diskrimineringsombudsmannen och diskriminerings- och jämställdhetsnämnden övervakar att diskrimineringslagen efterföljs.

Ansvarsområdena för arbetarskydd i de regionala förvaltningsverken övervakar att arbetsavtalslagen efterföljs samt diskrimineringslagen efterföljs i enskilda fall i arbetslivet.