Minskning av hälsoskillnaderna
Social- och hälsovårdsministeriet svarar för den allmänna styrningen, planeringen och övervakningen av minskningen av hälsoskillnader.
Finländarnas hälsa och välfärd har förbättrats kontinuerligt. Samtidigt har hälso- och välfärdsskillnaderna mellan olika socialgrupper ändå kvarstått eller till och med ökat. Utöver de socioekonomiska hälso- och välfärdsskillnaderna förekommer också regionala och könsrelaterade skillnader.
Att minska hälsoskillnaderna är ett nationellt mål. Genom att minska hälso- och välfärdsskillnaderna mellan de olika befolkningsgrupperna
- minskas sjukligheten och dödsfallen i förtid
- förbättras befolkningens arbets- och funktionsförmåga
- minskas behovet av vård- och omsorgstjänster.
Lagar för att minska hälsoskillnaderna
Bestämmelser om kommunernas plikter för att minska hälsoskillnaderna och ojämlikheten mellan olika befolkningsgrupper finns i lagen om hälso- och sjukvård. Bestämmelser om uppföljning av hälsan och välfärden i olika befolkningsgrupper och om minskning av ojämlikheten finns också i socialvårdslagen och flera speciallagar.
I strategin för social- och hälsovårdspolitiken och i regeringsprogrammet framhålls att
- främjandet av välfärd och hälsa och en minskning av ojämlikheten ska beaktas i allt samhälleligt beslutsfattande
- minskningen av hälsoskillnaderna och ojämlikheten är gemensamma uppgifter för olika förvaltningsområden
- åtgärder vid sidan av de för alla avsedda social- och hälsovårdstjänsterna riktas in på dem som befinner sig i en sårbar situation, till exempel låginkomsttagare, personer utanför studie- och arbetslivet och äldre personer
- tillgången till missbrukar- och mentalvårdstjänster ska förbättras.
Ett tväradministrativt åtgärdsprogram för att minska utslagning, fattigdom och hälsoproblem fortsätter i enlighet med regeringsprogrammet.
Om följande problem var lika ovanliga hos hela befolkningen som hos de högt utbildade, skulle probelemen minska med:
| Procent | Personer | |
| Färre skulle dö av kranskärlsjukdomar | 45 % | 1 385 |
| Mängden personer i åldersgruppen 30-74 som insjuknat i diabetes skulle minska | 42 % | 87 669 |
| Antalet alkoholrelaterade dödsfall skulle minska | 50 % | 1 025 |
| Daglig rökning i åldersgruppen 30-74 skulle minska |
48 % | 241 377 |
| Arbetsoförmåga, antingen delvis eller hel skulle minska | 45 % | 280 825 |
| Antalet personer i åldersgruppen 30-74 åringar som har svårigheter att gå en halv kilometer skulle minska med | 47 % | 157 467 |
| Antalet personer som prutat på mat, läkemedel eller läkarbesök på grund av penningsbrist skulle minska | 30 % | 162 424 |
Kommunerna spelar en nyckelroll
Kommunerna har ansvar för befolkningens välfärd och hälsa och för minskningen av hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper.
Kommunerna följer upp kommuninvånarnas hälsa och välfärd per befolkningsgrupp. De bedömer på förhand vilka konsekvenser olika beslut har för befolkningens hälsa och sociala välvärd. Målen och åtgärderna i anslutning till minskningen av ojämlikheten och hälsoskillnaderna har integrerats i kommunplaneringen. En välfärdsberättelse fungerar som verktyg vid planeringen och uppföljningen.
Som sakkunniginrättning för minskningen av hälsoskillnaderna fungerar Institutet för hälsa och välfärd, som samlar in forsknings- och uppföljningsdata och stöder kommunerna i minskningen av hälsoskillnaderna. I Institutet för hälsa och välfärds webbtjänst Kaventaja finns samlad information om minskningen av hälsoskillnader.
- Webbtjänsen Kaventaja (Institutet för hälsa och välfärd THL) (på finska)
- Metoder för bedömning och utveckling av levnadsförhållandena(Institutet för hälsa och välfärd THL)
Det nationella handlingsprogrammet för minskning av hälsoskillnader, som startades under föregående regeringsperiod, fortsätter.
Lägesrapport om handlingsprogrammet (på finska):