Frågor och svar om totalreformen av alkohollagen

Social- och hälsovårdsministeriet har sänt regeringens proposition med förslag till ny alkohollag på remiss till den 16 januari 2017. Avsikten är att regeringspropositionen ska överlämnas till riksdagen under vårsessionen 2017.

Här är en sammanställning av frågor och svar om reformen.

Vanliga frågor

  • Varför ändras alkohollagen?

    Finlands alkohollagstiftning består av alkohollagen från 1994 och 13 förordningar som utfärdats med stöd av den. Bestämmelserna i lagen och förordningarna kommer under reformen att så heltäckande som möjligt samlas i en lag. 

    Reformen har också samband med regeringens projekt att avveckla normer. I den gällande lagen ingår fortfarande en del föråldrade och rigida bestämmelser från lagen om alkoholdrycker från 1932 och alkohollagen från 1969.

  • Vilka är reformens utgångspunkter?

    I reformen strävar man efter balans mellan näringslivets behov och minskning av alkoholrelaterade folkhälsoskador.

    Principen i lagen är fortfarande att förebygga skadeverkningar av alkohol. En utgångspunkt är bland annat att Alko ska behålla sitt detaljhandelsmonopol. Också tillståndssystemet för i synnerhet detaljhandel och servering av alkoholdrycker ska bibehållas.

    Samtidigt ska onödiga, föråldrade och rigida normer som ingår i den gällande lagstiftningen och som belastar i synnerhet restaurangbranschen avvecklas. Bestämmelserna om restaurangernas serveringstider och kundbetjäning ska bli friare.

  • Hur har regeringen styrt beredningen av totalreformen av alkohollagen?

    Den politiska beredningen av totalreformen av alkohollagen inleddes i statsminister Juha Sipiläs regering i februari 2016 när familje- och omsorgsminister Juha Rehula lade fram sitt grundläggande utkast till proposition för ministerarbetsgruppen för hälsa och välfärd. I den grundläggande propositionen eftersträvades balans mellan å ena sidan en minskning av alkoholens skadeverkningar, å andra sidan beaktandet av näringsverksamheten.

    Regeringspartiernas riksdagsgrupper behandlade därefter det grundläggande utkastet och vid fortsatta förhandlingar mellan representanter för grupperna enades man den 19 maj 2016 om vissa riktlinjer för alkohollagstiftningen. Utifrån dessa riktlinjer har social- och hälsovårdsministeriet fortsatt beredningen.

    Det utkast som nu har sänts på remiss har behandlats i ministerarbetsgruppen för hälsa och välfärd i början av november 2016.

  • Vilken är tidsplanen för beredningen av alkohollagen?

    Social- och hälsovårdsministeriet har bett remissinstanserna lämna utlåtanden om propositionen senast den 16 januari 2017. Efter det gör ministeriet en sammanställning av utlåtandena, utför eventuella korrigeringar och ändringar i propositionen samt färdigställer propositionens konsekvensbedömning.

    Propositionen ska sändas till rådet för bedömning av lagstiftningen innan den lämnas till riksdagen. Efter det överlämnas regeringens proposition med förslag till en ny alkohollag till riksdagen under vårsessionen 2017. När lagen ska träda i kraft avgörs under riksdagsbehandlingen.

    Samtidigt med remissbehandlingen inleds det s.k. anmälningsförfarandet för alkohollagen, där Europeiska kommissionen och de andra medlemsstaterna bedömer huruvida den föreslagna lagstiftningen är förenlig med EU-rätten. Förfarandet pågår i högst sex månader. Alkohollagen får inte antas i Finland förrän detta anmälningsförfarande har avslutats.

  • Hur har reformen beretts?

    Reformen har beretts vid social- och hälsovårdsministeriet i nära samarbete med Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) och Institutet för hälsa och välfärd (THL). Utöver detta har man fått sakkunnighjälp främst från inrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet och finansministeriet.

    I samband med beredningen har social- och hälsovårdsministeriet ordnat separata möten med förvaltningsorgan, medlemsarbetsgrupper och funktionärer vid Bryggeri- och läskedrycksindustriförbundet, Småbryggeriförbundet, intresseföreningen för inhemska gårdsvintillverkare Suomen Viiniyrittäjät ry, intresseföreningen för alkoholdrycksindustrin Alkoholijuomateollisuusyhdistys, Förening för Finlands Alkoholdryckhandel, Turism- och Restaurangförbundet rf, Finlands Dagligvaruhandel rf och nätverket för alkohol- och drogprevention Ehkäisevän päihdetyön verkosto.

  • Hur har konsekvenserna av reformen bedömts?

    Utkastet innehåller preliminära bedömningar av bl.a. reformens ekonomiska konsekvenser och konsekvenser för hälsan. Avsikten är att dessa konsekvenser ska preciseras utifrån remissutlåtandena. Det är också möjligt att man därutöver beställer konsekvensbedömningar från sakkunniga.

  • Vilken är den mest betydande ändringen i fråga om detaljhandel med alkoholdrycker?

    Handelns detaljförsäljning av alkoholdrycker gäller för närvarande genom jäsning tillverkade alkoholdrycker som innehåller högst 4,7 volymprocent alkohol. Den högsta tillåtna alkoholhalten i de drycker som säljs i butiker ska höjas till 5,5 procent, och kravet på att dryckerna ska vara tillverkade genom jäsning ska slopas. Det betyder att det i livsmedelsbutiker, livsmedelskiosker och på servicestationer kommer att få säljas A-öl, starkare cider än i nuläget och alla long drink-drycker tillverkade av starka alkoholdrycker.

  • Hur går det med Alkos monopolställning?

    Alko Ab kommer att behålla sitt detaljhandelsmonopol. Alko är ett aktiebolag som ägs av finska staten och som för närvarande har ensamrätt i Finland till försäljning av genom jäsning tillverkade alkoholdrycker som innehåller mer än 4,7 volymprocent alkohol. Ett undantag till detta är för närvarande försäljning av gårdsvin och sahti från tillverkningsstället. Enligt den nya lagen ska Alko i fortsättningen ha ensamrätt att sälja alkoholdrycker som innehåller mer än 5,5 volymprocent alkohol. Ett undantag till detta är gårdsvin, sahti och i och med den nya lagen även hantverksöl.

  • Hur har små producenters försäljning av gårdsvin, sahti och öl ordnats?

    Tillverkare av gårdsvin och sahti ska få behålla sin rätt att sälja produkter som de tillverkat i anslutning till tillverkningsstället. Med gårdsvin avses alkoholdrycker som innehåller högst 13 volymprocent alkohol och som framställts genom jäsning av bär, frukt eller andra växtdelar, med undantag för druvor och spannmålsprodukter.

    I den nya alkohollagen definieras även hantverksöl, som tillverkarna ska få sälja direkt från tillverkningsstället. Utgångspunkten är att alkoholdrycker som innehåller högst 12 volymprocent alkohol och som har framställs av malt genom jäsning betraktas som en produkt från ett litet bryggeri (ett s.k. hantverksöl). Definitionen tillåter också t.ex. majsöl o.d. glutenfritt öl och användning av andra växtdelar och kryddor vid jäsningen. Sahti ska i enlighet med nuvarande definition vara ett ofiltrerat och opastöriserat, traditionsenligt tillverkat hantverksöl som innehåller minst 6 och högst 12 volymprocent alkohol.

    Begränsningen av tillverkningsvolymen för tillverkare av gårdsvin kvarstår som för närvarande (100 000 liter per år), men begränsningen av tillverkningsvolymen för små bryggerier kommer att vara 500 000 liter per år. Tillverkarna ska dessutom vara självständiga.

    Dessa begränsningar beror på att undantagen från Alkos detaljhandelsmonopol inte får vara för stora. Strävan är att hålla undantagen begränsade, traditionella och hantverksbetonade. På detta sätt strävar man efter att säkerställa att den småskaliga försäljningen inte diskriminerar vin- och ölproducenter från övriga EU-länder.  Bakgrunden till detta är EU-domstolens dom (C-198/2014 Visnapuu), där bl.a. ett undantag med anknytning till detaljhandel med gårdsvin behandlades.

  • Får man köpa med sig alkohol från en restaurang?

    Serveringsställen ska i likhet med butiker få sälja alkoholdrycker också så att kunderna tar dem med sig från serveringsstället. För försäljningen av alkoholdrycker till kunder ska normala detaljhandelsbestämmelser gälla. Dessa är t.ex. dryckens maximala alkoholhalt (5,5 %) och detaljhandelstiderna (kl. 9–21).

  • Får man köpa alkohol från utländska nätbutiker?

    De nuvarande bestämmelserna om utländsk e-handel med alkoholdrycker, dvs. gränsöverskridande distansförsäljning av alkoholdrycker, har varit oklara. I den nya alkohollagen förtydligas läget genom att gränsöverskridande distansförsäljning klart och tydligt är förbjuden. Förbudet innebär i praktiken att en försäljare i utlandet inte får sälja alkoholdrycker till konsumenter som befinner sig i Finland.  

    I förslaget till den nya lagen har man beaktat ett fall som behandlats i EU-domstolen (C-198/2014 Visnapuu), där tolkningen i fråga om distansförsäljning av alkohol fastställdes. I enlighet med det är förbudet mot distansförsäljning av alkoholdrycker från utlandet till Finland i den nuvarande alkohollagen under vissa förutsättningar förenligt med EU-rätten. En nationell domstol måste t.ex. bedöma om den nuvarande rätten att sälja gårdsvin är begränsad på ett sådant sätt att Finlands detaljhandelssystem inte diskriminerar producenter från andra länder.

  • Kan en konsument ändå införskaffa alkoholdrycker från utlandet?

    Enligt EU-domstolens rättspraxis får en medlemsstat inte förbjuda konsumenter att föra in alkoholdrycker i landet. Enligt domstolen kan en konsument utöver resandeinförsel anlita transporthjälp som är oberoende av den utländska försäljaren. Det föreslagna förbudet mot distansförsäljning innefattar två huvudprinciper: Alkoholförsändelser från utländska nätbutiker till Finland är helt klart förbjudna. Vid beredningen av lagen kommer det dock att preciseras i hurdana situationer konsumenterna ska få införskaffa alkoholdrycker från utlandet.  Det avgörande är att transportföretaget är oberoende av försäljaren.

  • Börjar alkohol nu säljas i butiksbilar?

    I alkohollagen ska det tas in bestämmelser om de butiksbilar som redan nu är i bruk. En nyhet är att också Alko ska få sälja alkoholdrycker från butiksbilar. I båda fallen ska bilens rutt betjäna fast bosatta eller säsongsboende och vara fastställd av tillståndsmyndigheten. De butiksbilar som säljer alkoholdrycker kan med andra ord inte t.ex. köra omkring till festivaler och offentliga tillställningar eller leverera alkoholdrycker hem till köparen.

  • Vilka är de mest betydande ändringarna i fråga om servering av alkoholdrycker?

    För närvarande föreskrivs det om restaurangernas öppettider i lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet. I och med reformen kommer restaurangerna att få helt fria öppettider – på samma sätt som butikerna fick fria öppettider vid ingången av 2016.

    Enligt den gällande alkohollagen ska servering av alkoholdrycker avslutas kl. 01.30. Tillstånd att servera ända till kl. 02.30 eller 03.30 kan på särskilda grunder sökas hos regionförvaltningsverket för högst två år i sänder. Restaurangen ska stängas en halv timme efter att serveringen har upphört. 

    När reformen trätt i kraft ska serveringstiden även i fortsättningen upphöra kl. 01.30, men serveringen ska få fortsätta högst till kl. 04.00, om restaurangen har gjort en anmälan om detta. Kravet på stängning av restaurangen slopas, men de alkoholdrycker som har köpts ska förtäras inom en timme från det att serveringstiden upphört. Tillståndshanteringen slopas således, men det kommer att ställas krav på restaurangerna i fråga om ordningsövervakningen. Dessutom ska myndigheterna ha rätt att begränsa och förbjuda serveringen för att förhindra störningar.

    Serveringstillstånden beviljas för närvarande som A-, B- eller C-tillstånd. Av dessa gäller A-rättigheter alla alkoholdrycker, B-rättigheter viner och C-rättigheter drycker med en alkoholhalt på högst 4,7 procent. Enligt den nya lagen ska det i fortsättningen endast finnas ett tillstånd, som berättigar till servering av alla alkoholdrycker.

     

  • Ändras kraven i fråga om personalen vid serveringsställen?

    För närvarande måste i restaurangen finnas en ansvarig föreståndare eller dennes ställföreträdare, för vilka det finns strikta krav på utbildning och erfarenhet. I fortsättningen ska det under varje arbetsskift finnas en myndig ansvarsperson, men personen behöver inte uppfylla några särskilda kompetenskrav. I stället ska varje arbetstagare som har arbetat över tre månader i en restaurang ha ett intyg i enlighet med en modell som godkänts av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira). Detta s.k. alkoholpass är ett intyg på att arbetstagaren behärskar de grundläggande bestämmelserna i alkohollagen.

    Den som hör till restaurangens personal måste för närvarande vara myndig, med undantag för studerande inom branschen som har fyllt 16 år. I fortsättningen ska personer som har fyllt 16 år få servera alkohol under övervakning av arbetsskiftets ansvarsperson.

  • Vilka ändringar införs i fråga om serveringsområden för alkohol?

    Gemensamma serveringsområden för flera restauranger är för närvarande förbjudna.  Den nya lagen möjliggör gemensamma serveringsområden. Med en s.k. cateringanmälan ska restaurangerna i fortsättningen få servera t.ex. i företagslokaler och på lokala festplatser och festivaler som tidigare har blivit godkända efter att endast ha gjort en anmälan om serveringen till regionförvaltningsverket.

     

  • Kommer Alko att få fria öppettider?

    Nej. För närvarande håller Alkos försäljningsställen öppet från måndag till fredag kl. 9–20. Öppettiden förlängs med en timme till kl. 21 i likhet med den tid för försäljning av alkoholdrycker som butiker har redan nu. Alkos försäljningsställen ska dessutom få rätt att ordna t.ex. vinauktioner. 

    Vid vinauktioner säljs viner till högstbjudande, på samma sätt som på vanliga auktioner. De viner som säljs på auktionerna är ofta dyra årgångsviner eller andra rariteter. Hittills har sådana auktioner kunnat hållas i t.ex. Sverige, men inte i Finland.

  • Ändras bestämmelserna om reklam för alkoholdrycker?

    Bestämmelserna om reklam för alkoholdrycker har reviderats och ändringarna trädde i kraft vid ingången av 2015. Utgångspunkten är att bestämmelserna om reklam inte ändras nu.

    Ett undantag är att reklam för restaurangers s.k. happy hour-erbjudanden i fortsättningen ska vara tillåten.

    Tryckta eller elektroniska prislistor för starka alkoholdrycker är för närvarande tillåtna endast för Alko och andra detaljförsäljare. I och med den nya lagen kommer även tillverkare, partihandlare och restauranger att få förevisa sina egna produkter t.ex. genom prislistor på nätet.

  • Kan man få inköpsgottgörelse eller bonus för alkoholinköp?

    Nej. En ny begränsning som införs är att det blir förbjudet att erbjuda eller betala inköpsgottgörelser för inköp av alkoholdrycker. En motsvarande bestämmelse finns redan i fråga om tobaksprodukter. I praktiken innebär detta att inköp av alkoholdrycker inte berättigar till butikernas bonusar. Bestämmelsen gäller också alkoholdrycker som har köpts utomlands eller på båtar.

  • Ändras bestämmelserna om tillverkning av öl och vin i hemmet?

    Tillverkning av öl och vin i hemmet är för närvarande tillåten endast med begränsade råvaror.  Tillverkning av öl och vin i hemmet ska enligt den nya lagen vara tillåten – så länge som tillverkningen inte sker genom destillation.

Mer information