Frågor och svar om totalreformen av alkohollagen

Den 14 september 2017 lämnade regeringen en proposition om en totalreform av alkohollagen till riksdagen. Riksdagen behandlar lagförslaget under höstsessionen.

Här är en sammanställning av frågor och svar om reformen.

Vanliga frågor

  • Varför ändras alkohollagen?

    Finlands alkohollagstiftning består av alkohollagen från 1994 och 13 förordningar som utfärdats med stöd av den. Bestämmelserna i lagen och förordningarna kommer under reformen att så heltäckande som möjligt samlas i en lag. 

    Reformen har också samband med regeringens projekt att avveckla normer. I den gällande lagen ingår fortfarande en del föråldrade och rigida bestämmelser från lagen om alkoholdrycker från 1932 och alkohollagen från 1969.

  • Vilka är reformens utgångspunkter?

    I reformen strävar man efter balans mellan näringslivets behov och minskning av alkoholrelaterade folkhälsoskador.

    Principen i lagen är fortfarande att förebygga skadeverkningar av alkohol. En utgångspunkt är bland annat att Alko ska behålla sitt detaljhandelsmonopol. Också tillståndssystemet för i synnerhet detaljhandel och servering av alkoholdrycker ska bibehållas.

    Samtidigt ska onödiga, föråldrade och rigida normer som ingår i den gällande lagstiftningen och som belastar i synnerhet restaurangbranschen avvecklas. Till exempel ska bestämmelserna om restaurangernas serveringstider och kundbetjäning bli friare.

  • Hur har regeringen styrt beredningen av totalreformen av alkohollagen?

    Den politiska beredningen av totalreformen av alkohollagen inleddes i statsminister Juha Sipiläs regering i februari 2016 när familje- och omsorgsminister Juha Rehula lade fram sitt grundläggande utkast till proposition för ministerarbetsgruppen för hälsa och välfärd. I det grundläggande utkastet till proposition eftersträvades balans mellan å ena sidan minskning av alkoholens skadeverkningar, å andra sidan beaktande av näringsverksamheten.

    Regeringspartiernas riksdagsgrupper behandlade därefter det grundläggande utkastet och vid fortsatta förhandlingar mellan representanter för grupperna enades man den 19 maj 2016 om vissa riktlinjer för alkohollagstiftningen. Utifrån dessa riktlinjer har social- och hälsovårdsministeriet fortsatt beredningen.

    Det utkast som sändes på remiss behandlades i ministerarbetsgruppen för hälsa och välfärd i november 2016. Propositionen var på omfattande remiss 22.11.2016–16.1.2017, och ett sammandrag av remissvaren blev klart i mars 2017.

    Därefter färdigställdes propositionen vid social- och hälsovårdsministeriet. Under våren och sommaren har propositionen behandlats av bland annat rådet för bedömning av lagstiftningen, Europeiska kommissionen och delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning.  Propositionen behandlas under sommaren även i ministerarbetsgruppen för hälsa och välfärd.

  • Regeringens proposition med förslag till ny alkohollag lämnades till riksdagen den 14 september 2017. Vilken är tidsplanen för behandlingen av alkohollagen i riksdagen?

    Tidsplanen för behandlingen av propositionen i riksdagen beror på riksdagens egna beslut. I riksdagen remitteras propositionen till social- och hälsovårdsutskottet, som behandlar lagförslaget och utarbetar ett betänkande om det. Sannolikt sänds propositionen också till några andra utskott, som lämnar utlåtanden om den.

  • Hur har reformen beretts?

    Reformen har beretts vid social- och hälsovårdsministeriet i nära samarbete med Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) och Institutet för hälsa och välfärd (THL). Utöver detta har man fått sakkunnighjälp från i synnerhet justitieministeriet, inrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet och finansministeriet.

    I samband med beredningen har social- och hälsovårdsministeriet ordnat separata möten med förvaltningsorgan, medlemsarbetsgrupper och funktionärer vid Bryggeri- och läskedrycksindustriförbundet, Småbryggeriförbundet, intresseföreningen för inhemska gårdsvintillverkare Suomen Viiniyrittäjät ry, intresseföreningen för alkoholdrycksindustrin Alkoholijuomateollisuusyhdistys, Förening för Finlands Alkoholdryckhandel, Turism- och Restaurangförbundet rf, Finlands Dagligvaruhandel rf och nätverket för alkohol- och drogprevention Ehkäisevän päihdetyön verkosto.

  • Hur har konsekvenserna av reformen bedömts?

    Utkastet innehåller bedömningar av bl.a. reformens ekonomiska konsekvenser och konsekvenser för hälsan.

    De största ekonomiska konsekvenserna och konsekvenserna för hälsan kommer det enligt bedömningarna att bli, om det börjar säljas starkare alkoholdrycker i butiker, kiosker och på servicestationer. Detta torde ha positiva ekonomiska konsekvenser för tillverkarna och försäljarna av alkoholdrycker. Om det börjar säljas starkare alkoholdrycker i butikerna, ökar dock den totala alkoholkonsumtionen, vilket troligen leder till att de sociala och hälsomässiga och även de ekonomiska skadeverkningarna av alkoholkonsumtionen ökar.

  • Vilken är den mest betydande ändringen i fråga om detaljhandel med alkoholdrycker?

    Handelns detaljförsäljning av alkoholdrycker gäller för närvarande genom jäsning tillverkade alkoholdrycker som innehåller högst 4,7 volymprocent alkohol. Den högsta tillåtna alkoholhalten i de drycker som säljs i butiker ska höjas till 5,5 procent, och kravet på att dryckerna ska vara tillverkade genom jäsning ska slopas. Det betyder att det i livsmedelsbutiker, livsmedelskiosker och på servicestationer kommer att få säljas starköl, starkare cider än i nuläget och alla long drink-drycker tillverkade av starka alkoholdrycker.

  • Hur går det med Alkos monopolställning?

    Alko Ab kommer att behålla sitt detaljhandelsmonopol. Alko är ett aktiebolag som ägs av finska staten och som för närvarande har ensamrätt i Finland till försäljning av genom jäsning tillverkade alkoholdrycker som innehåller mer än 4,7 volymprocent alkohol. Ett undantag från detta är för närvarande försäljning av gårdsvin och sahti från tillverkningsstället.

    Enligt den nya lagen ska Alko i fortsättningen ha ensamrätt att sälja alkoholdrycker som innehåller mer än 5,5 volymprocent alkohol. Ett undantag från detta är gårdsvin, sahti och i och med den nya lagen även hantverksöl.

  • Hur har små producenters försäljning av gårdsvin, sahti och öl ordnats?

    Tillverkare av gårdsvin och sahti ska få behålla sin rätt att sälja produkter som de tillverkat i anslutning till tillverkningsstället. Med gårdsvin avses alkoholdrycker som innehåller högst 13 volymprocent alkohol och som framställts genom jäsning av bär, frukt eller andra växtdelar, med undantag för druvor och spannmålsprodukter.

    I den nya alkohollagen definieras även hantverksöl, som tillverkarna ska få sälja direkt från tillverkningsstället. Utgångspunkten är att alkoholdrycker som innehåller högst 12 volymprocent alkohol och som har framställs av malt genom jäsning betraktas som en produkt från ett litet bryggeri (ett s.k. hantverksöl). Definitionen tillåter också t.ex. majsöl o.d. glutenfritt öl och användning av andra växtdelar och kryddor vid jäsningen. Sahti ska i enlighet med nuvarande definition vara ett ofiltrerat och opastöriserat, traditionsenligt tillverkat hantverksöl som innehåller högst 12 volymprocent alkohol.

    Begränsningen av tillverkningsvolymen för tillverkare av gårdsvin kvarstår som för närvarande (100 000 liter per år), men begränsningen av tillverkningsvolymen för små bryggerier kommer att vara 500 000 liter per år. Tillverkarna ska dessutom vara självständiga.

    Dessa begränsningar beror på att undantagen från Alkos detaljhandelsmonopol inte får vara för stora. Strävan är att hålla undantagen begränsade, traditionella och hantverksbetonade. På detta sätt strävar man efter att säkerställa att den småskaliga försäljningen inte diskriminerar vin- och ölproducenter från övriga EU-länder.  Bakgrunden till detta är EU-domstolens dom (C-198/2014 Visnapuu), där bl.a. ett undantag med anknytning till detaljhandel med gårdsvin behandlades.

  • Får man i fortsättningen köpa med sig alkohol från en restaurang?

    Serveringsställen ska i likhet med butiker få sälja alkoholdrycker också så att kunderna tar dem med sig från serveringsstället. För försäljningen av alkoholdrycker till kunder ska normala detaljhandelsbestämmelser gälla. Sådana bestämmelser är t.ex. att de drycker som säljs får ha en maximal alkoholhalt på 5,5 % och att tidpunkten för försäljning är kl. 9–21.

  • Får utländska nätbutiker sälja alkoholdrycker till finländska konsumenter?

    De nuvarande bestämmelserna om utländsk e-handel med alkoholdrycker, dvs. gränsöverskridande distansförsäljning av alkoholdrycker, har varit oklara. De har tolkats i samband med ett mål i EU-domstolen (C-198/2014 Visnapuu). Enligt domstolen är det förbud mot distansförsäljning av alkoholdrycker från utlandet till Finland som finns i den nuvarande alkohollagen under vissa förutsättningar förenligt med EU-rätten. Det är den nationella domstolens uppgift att göra en närmare bedömning av dessa förutsättningar och avge sitt slutliga avgörande i målet. Helsingfors hovrätt behandlade målet våren 2017, och eftersom domen överklagades, beror det avgörande som vinner laga kraft nu på Högsta domstolens beslut.

    Den nuvarande bestämmelsen, enligt vilken distansförsäljning av alkoholdrycker från utlandet till Finland är förbjuden, har inte ändrats i samband med lagreformen. Efter att högsta domstolen har meddelat sitt beslut ändras vid behov bestämmelsen om förbud mot distansförsäljning.

  • Kan en konsument ändå införskaffa alkoholdrycker från utlandet?

    Även enligt EU-domstolens tidigare rättspraxis får en medlemsstat inte förbjuda konsumenter att föra in alkoholdrycker i landet. Enligt domstolen kan en konsument utöver resandeinförsel anlita transporthjälp som är oberoende av den utländska försäljaren.

    Om en finländsk konsument vill att både alkohollagen och punktskattelagen ska iakttas vid beställning från en utländsk butik, ska han eller hon säkerställa att den utländska nätbutiken inte sköter transporten av alkoholdryckerna till Finland och att antingen försäljaren eller konsumenten själv betalar de finska alkoholskatterna.

    I annat fall bryter man mot alkohol- eller skattelagstiftningen. Mer exakt än så går det inte att med säkerhet bedöma alla konsekvenser för försäljaren och köparen förrän högsta domstolen har meddelat sitt avgörande i ovannämnda mål.

  • Många utländska nätbutiker uppger i sin marknadsföring att det räcker att det har betalats skatt på alkoholdryckerna i t.ex. Frankrike eller Estland och att man därför inte behöver betala finska alkoholskatter. Stämmer det?

    I alkohollagen står det inget om alkoholbeskattningen, men det stämmer inte. Enligt EU:s direktiv kan endast alkoholdrycker som en resande själv för in för eget bruk vara skattefria på ovannämnda sätt. Bestämmelser om alkoholskatter finns i punktskattelagen och i lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker. Beredningen av dessa lagar sköts av finansministeriet.

  • Börjar alkohol nu säljas i butiksbilar?

    I alkohollagen har det tagits in bestämmelser om de butiksbilar som redan nu är i bruk. En nyhet är att också Alko ska få sälja alkoholdrycker från butiksbilar. I båda fallen ska bilens rutt betjäna fast bosatta eller säsongsboende och vara fastställd av tillståndsmyndigheten. De butiksbilar som säljer alkoholdrycker kan med andra ord inte t.ex. köra omkring till festivaler och offentliga tillställningar eller leverera alkoholdrycker hem till köparen.

  • Vilka är de mest betydande ändringarna i fråga om servering av alkoholdrycker?

    För närvarande föreskrivs det om restaurangernas öppettider i lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet. I och med reformen kommer restaurangerna att få helt fria öppettider – på samma sätt som butikerna fick fria öppettider vid ingången av 2016.

    Enligt den gällande alkohollagen ska servering av alkoholdrycker avslutas kl. 01.30. Tillstånd att servera ända till kl. 02.30 eller 03.30 kan på särskilda grunder sökas hos regionförvaltningsverket för högst två år i sänder. Restaurangen ska stängas en halv timme efter att serveringen har upphört.  

    När reformen trätt i kraft ska serveringstiden även i fortsättningen upphöra kl. 01.30, men serveringen ska få fortsätta till högst kl. 04.00, om restaurangen har gjort en anmälan om detta. Kravet på stängning av restaurangen slopas, men de alkoholdrycker som har köpts ska förtäras inom en timme från det att serveringstiden upphört. Tillståndshanteringen slopas således, men det kommer att ställas krav på restaurangerna i fråga om ordningsövervakningen. Dessutom ska myndigheterna ha rätt att begränsa och förbjuda serveringen på efternatten för att förhindra störningar.

    Serveringstillstånden beviljas för närvarande som A-, B- eller C-tillstånd. Av dessa gäller A-rättigheter alla alkoholdrycker, B-rättigheter viner och C-rättigheter drycker med en alkoholhalt på högst 4,7 procent. Enligt den nya lagen ska det i fortsättningen endast finnas ett tillstånd, som berättigar till servering av alla alkoholdrycker.

  • Ändras kraven i fråga om personalen vid serveringsställen?

    För närvarande måste i restaurangen finnas en ansvarig föreståndare eller dennes ställföreträdare, för vilka det finns strikta krav på utbildning och erfarenhet. I fortsättningen ska det under varje arbetsskift finnas en myndig ansvarsperson, men personen behöver inte uppfylla några särskilda kompetenskrav. Av dem ska det endast krävas att de har serveringspass (alkoholpass), som är ett intyg på att arbetstagaren känner till de grundläggande bestämmelserna i alkohollagen.

    Den som hör till restaurangens personal måste för närvarande vara myndig, med undantag för studerande inom branschen som har fyllt 16 år. I fortsättningen ska personer som har fyllt 16 år få servera alkohol under övervakning av arbetsskiftets ansvarsperson.

  • Vilka ändringar införs i fråga om serveringsområden för alkohol?

    Gemensamma serveringsområden för flera restauranger är för närvarande förbjudna.  Den nya lagen möjliggör gemensamma serveringsområden. Sådana serveringsområden kommer sannolikt att finnas åtminstone på s.k. mattorg, där kunderna kan köpa mat från många olika restauranger och äta på ett område som är gemensamt för restaurangerna.

    Med en s.k. cateringanmälan ska restaurangerna i fortsättningen få servera t.ex. i företagslokaler och på lokala festplatser och festivalplatser som tidigare har blivit godkända. Det räcker då att restaurangerna på förhand gör en anmälan om serveringen till regionförvaltningsverket. Reformen innebär till exempel att musikfestivaler och andra festivaler inte längre behöver ansöka om tillfälligt serveringstillstånd på nytt varje år.

    Serveringsområdena ska även i fortsättningen avgränsas eller märkas ut på ett tydligt sätt.

  • Kommer Alko att få fria öppettider?

    Nej. För närvarande håller Alkos försäljningsställen öppet från måndag till fredag kl. 9–20. Öppettiden under vardagar förlängs med en timme till kl. 21 i likhet med den tid för försäljning av alkoholdrycker som andra butiker har redan nu.

  • Vad innebär det att Alko får rätt att ordna auktioner?

    Vid vinauktioner säljs viner till högstbjudande, på samma sätt som på vanliga auktioner. De viner som säljs på auktionerna är ofta dyra årgångsviner eller andra rariteter. Hittills har sådana auktioner kunnat hållas i t.ex. Sverige, men inte i Finland.

  • Ändras bestämmelserna om reklam för alkoholdrycker?

    Bestämmelserna om reklam för alkoholdrycker har reviderats och ändringarna trädde i kraft vid ingången av 2015. Regeringens utgångspunkt är att bestämmelserna om reklam inte ändras nu.

    Ett undantag är att reklam för restaurangers s.k. happy hour-erbjudanden i fortsättningen ska vara tillåten.

    Tryckta eller elektroniska prislistor för starka alkoholdrycker är för närvarande tillåtna endast för Alko och andra detaljförsäljare. I och med den nya lagen kommer även tillverkare, partihandlare och restauranger att få förevisa sina egna produkter t.ex. genom prislistor på nätet.

  • Kan man i fortsättningen få inköpsgottgörelse eller bonus för alkoholinköp?

    Nej. En ny begränsning som införs är att det blir förbjudet att erbjuda eller betala inköpsgottgörelser för inköp av alkoholdrycker. En motsvarande bestämmelse finns redan i fråga om tobaksprodukter. I praktiken innebär detta att inköp av alkoholdrycker inte berättigar till butikernas bonusar. Bestämmelsen gäller också alkoholdrycker som köps utomlands eller på fartyg. För dem får man alltså inte längre bonus med finländska butikers förmånskort.

  • Ändras bestämmelserna om tillverkning av öl och vin i hemmet?

    Tillverkning av öl och vin i hemmet är för närvarande tillåten endast med begränsade råvaror.  Tillverkning av öl och vin i hemmet ska enligt den nya lagen vara tillåten – så länge som tillverkningen inte sker genom destillation.

  • Hur blev det med avvecklingen av normer? Har några onödiga normer i alkohollagen nu över huvud taget slopats?

    I den nya lagen har normer slopats och nya verksamhetsbetingelser i synnerhet för restaurangbranschen skapats. När de bestämmelser som tidigare funnits i förordningar nu överförts till en lag, har alla aktörer inom alkoholbranschen och även gemene man i fortsättningen lättare att veta vilka bestämmelser som gäller.

    Normer har avvecklats på många sätt. Exempelvis restaurangernas öppettider avregleras helt. Servering av alkoholdrycker är tillåten till högst kl. 4 på morgonen, om restaurangen har lämnat in en anmälan om serveringen, och kunderna får då fortsätta dricka sina alkoholdrycker till högst kl. 5 på morgonen. Alla restauranger får i fortsättningen servera alla alkoholdrycker, och restaurangerna får på samma villkor som butiker sälja alkoholdrycker som kunderna kan ta med sig. Likaså slopas de begränsningar som gällt portionsstorlekar på de alkoholdrycker som restaurangerna serverar. Restaurangerna får i fortsättningen förevisa också sitt utbud av starka alkoholdrycker t.ex. på sin webbsida.

    De särskilda kompetenskraven för restaurangernas ansvariga föreståndare slopas, så att i synnerhet familje- och turistrestauranger och säsongsbetonade restauranger har lättare att rekrytera arbetskraft och planera arbetsskiften.

  • Vilka är de mest betydande konsekvenserna av alkohollagen för företagen inom branschen?

    Alla företag inom branschen gynnas av att de bestämmelser som gäller den samlas i en lag.

    Ett bredare utbud av och högre tillåten alkoholhalt i de alkoholdrycker som säljs i butiker ökar i synnerhet bryggeriernas och detaljvaruhandelns försäljning. Av de inhemska tillverkarna av alkoholdrycker gynnas även tillverkarna av hantverksöl av sina nya detaljhandelsrättigheter. Tillverkare av starka alkoholdrycker får nya möjligheter att förevisa sina produkter t.ex. på internet.

    Merparten av slopandet eller uppluckringen av enskilda normer gäller restaurangbranschen. I synnerhet det att kompetenskraven för restaurangernas ansvariga föreståndare luckras upp gör det lättare att rekrytera arbetskraft och planera arbetsskiften.

  • Hur blir det med nattsömnen för dem som bor nära restauranger? Kan någon ingripa, om en restaurangs kunder håller grannarna vakna på efternatten?

    I lagen fastställs medborgarnas rätt att inverka på sin egen boendemiljö. Utgångspunkten i lagen är att restaurangernas förlängda öppettider inte får ge upphov till sanitära olägenheter för grannarna.

    Om alla ansökningar om serveringstillstånd ska det vid behov begäras utlåtande av kommunen och polisen. De som bor i grannhusen ska också informeras om ansökan, om den gäller servering utomhus eller om det vid serveringsstället tidigare har förekommit ordningsproblem eller problem med oljud.

    Tillståndsmyndigheten har rätt att besluta om begränsningar av serveringstillståndet, om det är nödvändigt till exempel för att förhindra att grannarna störs av oljud. Begränsningen kan gälla t.ex. just serveringstiden eller att restaurangen måste minska på oljudet. För kommunerna föreskrivs en särskild rättighet att fatta beslut om restaurangernas förlängda öppettider t.ex. i bostadsområden i centrum i syfte att främja invånarnas säkerhet. Kommunfullmäktige har rätt att enligt prövning helt förbjuda servering av alkoholdrycker i alla restauranger inom ett visst område t.ex. efter klockan två eller tre på natten. Serveringen kan genom ett sådant här beslut begränsas t.ex. på vardagar, vilket gör att de förlängda öppettiderna då gäller endast under veckosluten.

Mer information