Frågor och svar om inkluderingen av de studerande i systemet för allmänt bostadsbidrag

Vanliga frågor

  • Vem kan få allmänt bostadsbidrag i Finland?

    Bostadsbidrag kan beviljas för boendeutgifter för en stadigvarande bostad i Finland. Avsikten med det allmänna bostadsbidraget är att göra det lättare för låginkomsttagare att klara av sina boendeutgifter. För närvarande kan det beviljas såväl barnfamiljer, äkta makar, sambor, ensamboende som sådana som bor i kollektiv.

  • Varför ska de studerande börja omfattas av det allmänna bostadsbidraget? Varför ska studerande inte längre i framtiden få sådant bostadsbidrag som är särskilt avsett för studerande?

    För närvarande kan en studerande få högst 201,60 euro per månad i bostadstillägg till studiestödet. Det försvårar försörjningen för i synnerhet sådana studerande som bor ensamma. Jämfört med bostadstillägget för studerande beaktas inom det allmänna bostadsbidraget i större grad den faktiska hyresnivån och skillnaderna i boendekostnader mellan olika kommuner. Reformen gör också att studerande i fråga om bostadsbidrag börjar behandlas mer jämlikt i förhållande till andra låginkomsttagare. Dessutom blir systemet för den sociala tryggheten enklare.

    Under hösten 2016 har regeringen berett en proposition om att både studerande på andra stadiet och högskolestuderande ska börja omfattas av det allmänna bostadsbidraget. De som studerar utomlands ska däremot även i fortsättningen omfattas av bostadstillägg enligt studiestödssystemet. Den ökning i utgifterna för bostadsbidraget som ändringen orsakar ska täckas inom utgiftsramen för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Reformen hänför sig till den plan för de offentliga finanserna 2017–2020 som statsminister Juha Sipiläs regering fastslagit.

    Avsikten är att de studerande ska börja omfattas av det allmänna bostadsbidraget den 1 augusti 2017.

  • Hur mycket har de studerande hittills fått som stöd för sitt boende?

    Det bostadstillägg för studerande som är avsett för betalning av hyra har varit högst 201,60 euro i månaden. År 2015 betalades bostadstillägg till studerande till ett belopp av 267 miljoner euro. Utgifterna för bostadstillägget var 247 miljoner i fråga om dem som studerar i Finland och 20 miljoner i fråga om dem som studerar utomlands.

  • Hur mycket har hittills betalats ut i allmänt bostadsbidrag? Vad kommer det att kosta att inkludera även de studerande i systemet för allmänt bostadsbidrag?

    Utgifterna för det allmänna bostadsbidraget uppgick 2015 till sammanlagt 918 miljoner euro. Kostnaderna för det allmänna bostadsbidraget kommer att stiga med 137 miljoner euro 2017 och 304 miljoner euro 2018, när de studerande inkluderas i systemet för det allmänna bostadsbidraget. Kostnaderna för bostadstillägget till studerande kommer att minska med 114,5 miljoner euro 2017 och med 250 miljoner euro 2018.  Utgifterna för utkomststöd beräknas minska med 15 miljoner euro på årsnivå. De offentliga utgifterna ökar därmed med sammanlagt 39 miljoner euro.

  • Med vilka medel ska man betala de merkostnader som uppkommer när de studerande börjar omfattas av det allmänna bostadsbidraget?

    Avsikten är att de merkostnader som överföringen av bostadsbidraget för studerande medför ska täckas inom utgifterna för det allmänna bostadsbidraget så att de offentliga utgifterna inte ökar till följd av reformen. I huvudstadsregionen (kommungrupperna I och II) ska gränsen för de maximala boendeutgifterna inte höjas 2017. I resten av Finland (kommungrupperna III och IV) sänks gränsen för de maximala boendeutgifterna med 5 procent.  De maximala boendeutgifterna är i förhållande till hyresnivån högre i kommungrupperna III och IV än i huvudstadsregionen, och därför är det motiverat att sänkningen görs i kommungrupperna III och IV.

    Frysningen av de maximala boendeutgifterna och minskningen på 5 procent i fråga om de maximala boendeutgifterna i kommungrupperna III och IV minskar utgifterna för det allmänna bostadsbidraget med 37,8 miljoner euro 2017 och med 66,8 miljoner euro på årsnivå. Besparingen som helhet täcker också den indexbundna besparing på 9,5 miljoner euro som det beslutats om i statsbudgeten. Utgifterna för utkomststödet ökar med 8,4 miljoner euro 2017 och med 13,8 miljoner euro på årsnivå.

  • Vad avses med maximala boendeutgifter?

    Det har föreskrivits ett maximalt belopp för de boendeutgifter som beaktas när det allmänna bostadsbidraget beräknas. Detta innebär i praktiken att bidragstagaren själv måste betala den del av sina boendeutgifter som överstiger maximibeloppet. Avsikten med bostadsbidraget är endast att stödja skäliga boendeutgifter. Boendeutgifternas maximibelopp påverkas av i vilken kommun bostaden är belägen. De maximala boendeutgifterna varierar beroende på kommungrupp och i alla kommungrupper överskrids de maximala boendeutgifterna hos 70 procent av bidragstagarna.

    De maximala boendeutgifter som beaktas vid beräkning av det allmänna bostadsbidraget är bundna till förändringen i Statistikcentralens hyresindex. I fråga om hyresbostäder är de maximala boendeutgifterna i enpersonshushåll beroende på bostadens läge 362–508 euro i månaden, i två personers hushåll 527–735 euro i månaden, i tre personers hushåll 675–937 euro i månaden och i fyra personers hushåll 804–1 095 euro i månaden.

    De maximala boendeutgifter som beaktas vid beräkning av studiestödets bostadstillägg är 252 euro i månaden. Den överstigande delen betalas helt och hållet av den studerande själv. När de studerande börjar omfattas av det allmänna bostadsbidraget, kommer samma maximala boendeutgifter att gälla för dem som för alla andra.

    På grund av besparingar i statsfinanserna gjordes det varken 2015 eller 2016 någon justering av de maximala boendeutgifter som godkänns i det allmänna bostadsbidraget. De kommer alltså inte heller att justeras 2017.

  • Hur bedöms reformen inverka på de studerandes försörjning?

    På grund av skillnaderna mellan systemen kommer det i samband med att de studerande börjar omfattas av det allmänna bostadsbidraget att ske förändringar i nivån på det stöd för boende som studerande beviljas. Det beror på att det allmänna bostadsbidraget, som ersätter hushållets boendeutgifter, fördelas på annat sätt än det schematiska bostadstillägget för studerande. Också skillnaderna mellan de maximala boendeutgifter som kan godtas i det allmänna bostadsbidraget och i studiestödets bostadstillägg samt skillnaderna mellan hur de olika stöden fastställs leder till förändringar.

    Reformen medför att en del av de studerande helt och hållet mister sitt stöd för boende, medan stödet för en del minskas, höjs eller kvarstår på nuvarande nivå. Det bedöms att antalet studerande som blir berättigade till allmänt bostadsbidrag kommer att vara lägre än det antal som varit berättigade till studiestödets bostadstillägg, men det genomsnittliga beloppet av bostadsbidraget är större än bostadstillägget. Bostadsbidraget kommer därmed att riktas till färre studerande och i högre grad till dem som har höga boendeutgifter i förhållande till sina inkomster.

    Huvudsakligen ensamboende studerande drar nytta av att de börjar omfattas av det allmänna bostadsbidraget. Par och personer som hyr en bostad med ett gemensamt hyresavtal och bor tillsammans med någon annan förlorar mest på att börja omfattas av det allmänna bostadsbidraget, eftersom allmänt bostadsbidrag betalas per hushåll. När det gäller studiestödets bostadstillägg inverkar inte makens eller makans inkomster på rätten till bostadstillägg, även om hans eller hennes inkomster är höga. Stödet kommer i fortsättningen att i större grad riktas till hushåll med låga inkomster. Mest förlorar par där den ena har en skälig eller stor inkomstnivå och den andra får bostadstillägg för studerande, alltså par där bara den ena får bostadstillägg, eftersom hushållets alla inkomster, dvs. också makens eller makans inkomster inverkar på det allmänna bostadsbidragets belopp.

Mer information

Sanna Pekkarinen, neuvotteleva virkamies 
STM, Hyvinvoinnin ja terveyden edistämisen osasto, Osallisuuden edistämisen ryhmä 0295163434