FI SV

Beviljande av stöd i kommunen

Social- och hälsovårdsministeriet har senast år 2013 förnyat handboken för kommunerna om tillämpning av lagen om utkomststöd.

Rättsfallen i handboken och Högsta förvaltningsdomstolens etablerade beslutspraxis är avsedda att styra beslutsfattandet i kommunerna.

Ministeriet betonar att man före beviljande av utkomststöd ska använda de primära åtgärderna, exempelvis nedsättning av den avgift som debiteras för social- och hälsovårdstjänster. I vissa fall kan man också låta bli att kräva avgifterna i enlighet med lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården. Eftersom utkomstskyddet är den form av försörjning som kommer i sista hand så förväntas kunden i första hand ansöka om de primära förmåner som finns till hands.

Kommunerna uppmuntras att använda metoder som grundläggande utkomststöd, kompletterande och förebyggande utkomststöd, social kreditgivning samt ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning för att förebygga marginalisering och att behovet av utkomststöd blir långvarigt.

Det socialarbete som görs tillsammans med kunden spelar en stor roll speciellt för nya kunder och för kunder som omfattats av utkomststödet under en längre tid. En personlig klientplan görs upp för kunderna som omfattas av utkomststödet. Andra myndigheter såsom ungdomsarbetet, undervsiningsväsendet. hälsovården, arbetskraftsmyndigheten eller bostadsmyndigheterna har ofta redskap som hjälper att lösa klientens problem.

Kommunen fattar beslut om beviljande av utkomststöd. Beslutet ska ges skriftligt och motiveras. I social- och hälsovårdsministeriets kommuninfon finns information om belopp och signifikanta förändringar gällande utkomststödet.

Tillämpningen av prioriterad inkomst

Sysselsättning av personer som får utkomststöd främjas genom att man ger dem möjligheten att skaffa sig förvärvsinkomster vid sidan av bidraget. Minst 20 procent (men högst 150 euro) av personens förvärvsinkomster i månaden förbises när utkomststöd beviljas. I motiveringen av reformen betonas vikten av att fokusera förmånen till dem med de minsta inkomsterna. Lagändringen träder i kraft i början av år 2015.

De höjda andelarna av utkomstskyddet för arbetslösa anses vara  en prioriterad  inkomst när personens och familjens utkomstskydd bestäms. Till klientens fördel räknas också inkomster och förmåner som anses ringa. De inkomstarter som förbises ingår i 11 § i lagen om utkomststöd.

Mer information om prioriterad inkomst i SHM:s kommuninfo

Behandlingstiderna för utkomststöd följs upp

Social- och hälsovårdsministeriet är bekymrat över att kommunernas behandlingstider för utkomststöd har dragit ut på tiden och ministeriet har bett regionförvaltningsmyndigheterna att fästa uppmärksamhet  på korrekt tillämpning av lagen om utkomststöd i kommunerna.

I lagen om utkomststöd har man lagt till en bestämmelse , enligt vilken Institutet för hälsa och välfärd (THL) ska av kommunerna eller kommunförbunden två gånger per år få de nödvändiga uppgifter för uppföljning och övervakning av de fastställda tidsfristerna (597/2013). Institutet för hälsa och välfärd (THL) överlåter uppgifterna till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) för dess riksomfattande styrnings- och tillsynsuppgift.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) påminner kommunerna om att följa handläggningstiderna även under semesterperioden.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) publicerar  regelbundet statistik om personer som beviljas utkomststöd på sin webbplats.

Mer information

Jaakko Ellisaari, ylitarkastaja 
STM, Hyvinvoinnin ja terveyden edistämisen osasto, Osallisuuden edistämisen ryhmä 0295163305