FI SV

Beviljande av utkomststöd i kommunen

Social- och hälsovårdsministeriet har senast år 2013 förnyat handboken för kommunerna om tillämpning av lagen om utkomststöd. Handboken förnyas nu för att motsvara den nya situation som uppstår när beviljandet och utbetalningen av det grundläggande utkomststödet överförs till Folkpensionsanstalten vid ingången av 2017.

Rättsfallen i handboken och Högsta förvaltningsdomstolens etablerade beslutspraxis är avsedda att styra beslutsfattandet i kommunerna.

Ministeriet betonar att man före beviljande av utkomststöd ska använda de primära åtgärderna, exempelvis nedsättning av den avgift som debiteras för social- och hälsovårdstjänster. I vissa fall kan man också låta bli att kräva avgifterna i enlighet med lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården. Eftersom utkomstskyddet är den form av försörjning som kommer i sista hand så förväntas klienten i första hand ansöka om de primära förmåner som kan fås.

Kommunerna uppmuntras att använda metoder som grundläggande utkomststöd, kompletterande och förebyggande utkomststöd, social kreditgivning samt ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning för att förebygga marginalisering och långvarigt behov av utkomststöd.

Det socialarbete som görs tillsammans med klienten spelar en stor roll speciellt för nya klienter och för klienter som omfattats av utkomststödet under en längre tid. För de klienter som omfattas av utkomststödet görs en bedömning av servecebehovet och en personlig klientplan. Andra myndigheter såsom ungdomsarbetet, undervsiningsväsendet, hälso- och sjukvården, arbetskraftsmyndigheten eller bostadsmyndigheterna har ofta redskap för att lösa klientens problem.

Kommunen fattar beslut om beviljande av utkomststöd. Beslutet ska meddelas skriftligen och motiveras. I social- och hälsovårdsministeriets kommuninfon finns information om belopp och signifikanta förändringar gällande utkomststödet.

Tillämpningen av prioriterad inkomst

Sysselsättning av personer som får utkomststöd främjas genom att man ger dem möjligheten att skaffa sig förvärvsinkomster vid sidan av bidraget. När utkomststöd beviljas låter Folkpensionsanstalten bli att beakta minst 20 procent (men högst 150 euro) per månad av förvärvsinkomsterna för var och en av inkomsttagarna i hushållet. I motiveringen till reformen betonas vikten av att fokusera förmånen till dem som har de minsta inkomsterna. Lagändringen trädde i kraft vid ingången av år 2015.

De höjda andelarna av utkomstskyddet för arbetslösa anses likaså vara  en prioriterad  inkomst när personens och familjens utkomstskydd bestäms. Till klientens fördel räknas också inkomster och förmåner som anses ringa. De inkomstarter som inte beaktas av Folkpensionsanstalten anges i 11 § i lagen om utkomststöd.

Mer information om prioriterad inkomst i SHM:s kommuninfo.

Behandlingstiderna för utkomststöd följs upp

Social- och hälsovårdsministeriet är bekymrat över att kommunernas behandlingstider för utkomststöd har dragit ut på tiden och ministeriet har bett regionförvaltningsmyndigheterna att fästa uppmärksamhet vid korrekt tillämpning av lagen om utkomststöd i kommunerna.

Tidsfristerna gäller alla former av utkomststöd, och de iakttas också vid Folkpensionsanstalten.

I lagen om utkomststöd har man lagt till en bestämmelse, enligt vilken Institutet för hälsa och välfärd (THL) Folkpensionsanstalten, av kommunerna eller samkommunerna två gånger per år ska få uppgifter som är nödvändiga för uppföljningen och övervakningen av att de tidsfristerna som föreskrivs i 14 f § iakttas. Institutet för hälsa och välfärd (THL) överlåter uppgifterna till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) för dess riksomfattande styrnings- och tillsynsuppgift.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) publicerar statistik om utkomststödets belopp och mottagare.

Mer information

Jaakko Ellisaari, överinspektör 
STM, Hyvinvoinnin ja terveyden edistämisen osasto, Osallisuuden edistämisen ryhmä 0295163305