FI SV EN

Måste organisationer bolagisera de social- och hälsotjänster som de erbjuder?

Social- och hälsovårdsministeriet 13.4.2016 12.41
Nyhet

Den 5 april preciserade regeringen riktlinjerna för social- och hälsovårdsreformen. Enligt riktlinjerna förutsätter klientens och patientens valfrihet att de offentliga aktörer och de företag och organisationer som erbjuder tjänster ska ha jämlika konkurrensförutsättningar. Social- och hälsovårds- och regionförvaltningsreformens projektchef Tuomas Pöysti svarar i en videointervju bl.a. på frågan om organisationerna måste bolagisera de social- och hälsotjänster som de erbjuder.

Länk till videointervjun:

http://youtu.be/Wb8f4v_L8pA

 

Textversion av intervjun

Blir organisationer tvungna att bolagisera de social- och hälsotjänster som de erbjuder?

”Bolagisering av organisationer tas inte alls upp i regeringens riktlinjer. Man har alltså inte tagit ställning till det. Utifrån dessa riktlinjer behöver organisationerna inte bolagisera. Men sedan är det en annan sak att det med tanke på transparensen och klarheten i organisationens eget arbete kan vara vettigt att bolagisera utifrån organisationens egna utgångspunkter, men det kan organisationerna själva fundera över. Naturligtvis måste organisationerna göra en bedömning i fråga om sin egen verksamhet. Om organisationen får understöd för allmännyttig verksamhet från Penningautomatföreningen eller någon annanstans ifrån, måste den verksamheten på ett transparent sätt hållas isär från avgiftsbelagd verksamhet som bedrivs på marknaden.”

Enligt regeringens riktlinjer ska uppgifter där tjänsteansvar gäller skötas av landskapet. Sådana myndighetsuppgifter är t.ex. beslut om omhändertagande av barn och beslut om psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja. Hur verkställs det om produktionen är bolagiserad?

”Vid den slutliga lagberedningen måste man fundera närmare på hur uppgiftsfördelningen ska se ut mellan organisationerna och producenten i myndighetsuppgifter. Tanken är att det är landskapet i egenskap av den som ordnar tjänsterna som står för den betydande utövning av offentlig makt som det föreskrivs om i grundlagen. Den som ordnar tjänsterna har alltså alltid ansvaret för myndighetsverksamheten som helhet och sådana åtgärder som i större grad ingriper i individens ställning, t.ex. omhändertagande av barn samt vård oberoende av patientens vilja. Tanken är dock att produktionssidan enligt kriterier som det ska föreskrivas om i lag ska kunna anförtros sådana myndighetsuppgifter som inte är så här tunga. En förvaltningsuppgift som hänför sig till hälso- och sjukvårdens och socialvårdens faktiska verksamhet kan alltså anförtros även bolagen på produktionssidan.”

Intervju och video: Kimmo Vainikainen