FI SV EN

Vad innebär reformen av servicen vid funktionsnedsättning?

Social- och hälsovårdsministeriet 17.2.2016 14.11
Nyhet

Social- och hälsovårdsministeriet fortsätter att se över den lagstiftning som gäller personer med funktionsnedsättning. Lagen om service och stöd på grund av handikapp och lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda kommer att slås samman till en enda lag. Man kommer till exempel att föreskriva en övre åldersgräns på 75 år för särskild service för personer med funktionsnedsättning.

Jaana Huhta, som är konsultativ tjänsteman vid social- och hälsovårdsministeriet, säger att äldre personer med funktionsnedsättning inte kommer att lämnas åt sitt öde. Dessutom berättar hon vad som sker med färdtjänsten för äldre personer med funktionsnedsättning, om kvaliteten försämras när det gäller rehabiliterande dagvård för barn med utvecklingsstörning och om reformen är endast en sparåtgärd.

Länk till videointervju:

http://youtu.be/IEjs8nnkC-o

Textversion av intervjun

Lämnas äldre personer med funktionsnedsättning åt sitt öde?

"Nej. Vi har redan nu socialvårdslagen och äldreomsorgslagen som garanterar att när en person med funktionsnedsättning efter att ha fyllt 75 år inte längre omfattas av denna särskild service så utreds hans eller hennes behov av service på behörigt sätt och personen får service på basis av det."

Vad sker med färdtjänsten för personer med funktionsnedsättning?

"Inom färdtjänsten sker en sådan förändring att servicen för personer som fyllt 75 år i fortsättningen kommer att ordnas enligt socialvårdslagen som en service som stöder rörligheten. Det finns en bestämmelse om detta i socialvårdslagen. Service och stöd kan ordnas på många olika sätt, t.ex. även som samtransporter, genom att ge handledning i rörlighet, genom att se till att det finns en annan person med i transporten osv. Det kan dock ske förändringar i antalet resor. Det ordnas nödvändigtvis inte längre 18 resor i månaden. De facto gör äldre personer 5–6 resor i månaden. Det innebär att ordnandet av resor kommer att vara mer beroende av kommunens prövning, men det är på sin plats att alltid trygga även äldre personers rörlighet enligt behov."

Försämras kvaliteten när det gäller rehabiliterande dagvård för barn med utvecklingsstörning?

"Nej, åtminstone inte till följd av denna reform. Nu är målet endast att förenhetliga uttagandet av klientavgifterna för dagvården, dvs. alla familjer kommer i fortsättningen att betala dagvårdsavgifter på basis av sina inkomster. Avgiften kan dock sänkas eller till och med slopas om det finns skäl till det. Funktionsnedsättningen, eller i detta fall utvecklingsstörningen, är dock inte i någon situation skäl till avgiftsfri dagvård. Om ett barn med funktionsnedsättning behöver särskilt stöd, service och kanske också rehabilitering i dagvården kan det dock fortfarande ordnas och ska också ordnas. Reformen inverkar inte på detta."

Är reformen av lagstiftningen om funktionsnedsättning endast en sparåtgärd?

"Detta är inte endast en sparåtgärd, trots att regeringsprogrammet ju ålägger oss att hitta betydande besparingar i kommunernas uppgifter. Men i princip är det fråga om en länge planerad reform vars centrala utgångspunkt är att förbättra delaktigheten och jämlikheten för personer med funktionsnedsättning och att stärka ett beslutsfattande som faktiskt utgår från de behov som personer med funktionsnedsättning har. Syftet är att bevara nuvarande starka rättigheter som bra tryggar de grundläggande rättigheterna, såsom rätt till serviceboende, individuell hjälp och tjänster som stöder rörligheten, dvs. färdtjänster. Dessutom är avsikten att utveckla flera tjänster, bl.a. individuell hjälp och kortvarig omsorg samt omforma träning och stöd."


Intervju och video: Kimmo Vainikainen