FI SV EN

Minister Rehula: Social- och hälsovårdstjänsterna på basnivå ska förbättras genom valfrihet

Social- och hälsovårdsministeriet 22.12.2016 12.56 | Publicerad på svenska 23.12.2016 kl. 12.31
Pressmeddelande 250/2016
Minister Rehula: Social- och hälsovårdstjänsterna på basnivå ska förbättras genom valfrihet

Den 21 december publicerade regeringen ett lagutkast om klientens valfrihet inom social- och hälsovårdstjänsterna samt de ändringar som gjorts efter remissbehandlingen i det utkast till proposition som gäller social- och hälsovårdsreformen och inrättandet av landskapen. Avsikten är att lagpaketet om anordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna ska lämnas till riksdagen samtidigt som lagutkastet om valfriheten inom social- och hälsovårdstjänsterna sänds ut på remiss.

”Sote-ändringen har gått ännu ett steg framåt. Regeringens ståndpunkt i fråga om ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna som helhet är mycket enig, och lagpaketet är således redo för behandling i riksdagen. Den del i beredning av lagpaketet som gäller klientens valfrihet inom social- och hälsovårdstjänsterna har också kommit långt, och remissbehandlingen kan inledas i början av året”, konstaterar familje- och omsorgsminister Juha Rehula.

”Finland bygger upp en egen modell för omfattande valfrihet för klienten så att social- och hälsovårdstjänsterna på basnivå kan förbättras och utvidgas och den starka, offentliga anordnaren se till att kostnaderna inte ökar okontrollerat. Målet i fråga om att få vård och förebygga problem i tid utgår från människornas behov, och detta är också effektivt med tanke på kostnaderna”, säger Rehula.  

Enligt ministern innebär förbättrandet av tjänsterna på basnivå en stor förändring för verksamheten.  ”I praktiken betyder det att konsultationerna på specialnivå överförs till social- och hälsocentralerna. Social- och hälsocentralerna bär helhetsansvaret för vården och tjänsterna för klienten, men även för kostnaderna, vilket gör att klienten inte lika ofta hänvisas till tjänster eller prover i onödan”, konstaterar Rehula.

”Den offentliga sektorn måste förändras för att vara tillräckligt stark även i fortsättningen. Trots den nya modellen kommer många människor fortfarande att ty sig till sin egen, trygga social- och hälsovårdscentral”, säger Rehula.  

Satsningar på informationsgången

Minister Rehula poängterar att det särskilt i och med den kommande valfriheten är viktigt att informationsgången och informationssystemen inom social- och hälsovården fungerar bra.

”Utan fungerande informationssystem och ett jämförbart kvalitetssystem kommer klienterna fortfarande att bli bollade fram och tillbaka och systemet med valfriheten inte att fungera. Med tanke på informationssystemens kompatibilitet och informationsgången är det väsentliga att lagen om landskapen innehåller en förpliktelse gällande de informationssystem som används vid servicecentren i landskapen. IKT-servicecentret ska upprätthålla och tillhandahålla elektroniska klientdatasystem för alla de inrättningar och bolag som producerar social- och hälsovårdstjänster.  På det sättet får även små tjänsteproducenter en möjlighet att ta del av de IKT-system som används allmänt i landskapet, vilket minskar investeringspressen och säkerställer en smidig informationsgång”, säger Rehula.

”Tack vare digitaliseringen kommer det i fortsättningen att bli vanligare att de tjänster som för närvarande fås på hälsocentralen sköts hemma. Den här förändringen får bättre möjligheter att lyckas när den lagstiftning som nu utarbetas genomförs”, säger Rehula.

”Förutsättningarna för smidiga servicekedjor skapas också genom den ökade valfriheten. För att garantera detta krävs det utöver informationsgången bl.a. möjligheter till personlig budgetering och att hänvisandet av klienterna fungerar”, poängterar Rehula.

En offentlig ”portvakt” ser till att kostnaderna inte ökar okontrollerat

Minister Rehula betonar att social- och hälsovårdstjänsternas fasta kärna inom den offentliga sektorn kommer att bevaras trots att valfriheten ökar. Den offentliga sektorn ska även i fortsättningen sköta t.ex. den brådskande jouren, intensivvården och de krävande prehospitala sjukvårdstjänsterna. Landskapet, såsom den starka, offentliga anordnaren, bör se till att de offentliga tjänsterna är av hög kvalitet och kostnadseffektiva, oberoende av om det är den offentliga, privata eller tredje sektorn som producerar dem.

Även om kostnaderna för de tjänster som omfattas av den omfattande valfriheten skulle öka i början så påminner ministern om att det är helheten som avgör. ”Den offentliga anordnaren ska vara en ”portvakt” som stävjar kostnaderna och övervakar anordnandet som helhet. Ur ett helhetsperspektiv har man redan länge haft som mål att överföra tyngdpunkten från de dyra tjänsterna på specialnivå till basnivån. Eftersom tjänsterna och arbetsinsatserna på basnivå kommer att öka i framtiden, kommer det på lång sikt resultera i en minskning av de totala kostnaderna för social- och hälsovården”, sammanfattar Rehula.  

Lagpaketet om anordnandet av social- och hälsovården avses träda i kraft den 1 januari 2019. Den omfattande valfriheten på basnivå ska enligt lagutkastet börja tillämpas den 1 januari 2021.

Ytterligare information:

Hanna-Maija Kause, familje- och omsorgsministerns specialmedarbetare, tfn 050 566 7949